Vecka 48

 

Måndag blev det agility då fåren fortfarande inte har fått komma ut. Som alla kanske märkte var det ett ruskigt snöoväder i helgen! Slalom stod på schemat och Era fick jobba både med och utan bågar på 4-pinnar. Azlan jobbade med ingångar och han börjar bli så grym! Farten varierar beroende på störningen men ibland får han upp sådan fart att han fastnar i svängarna! 😆

Tisdag är det hemmaträning som står på schemat då matte är ledig och ska julpynta. Träna in Mellan med Era som vi sedan ska använda i starterna i agilityn. Azlan håller på med att jobba på lite freestyleövningar. Måste bara hitta en låt som passar också . . .

Onsdag kör vi nog på med agility igen. Tunnelingångar och bakombyten kan det eventuellt bli. Slalom är inte heller helt omöjligt. Och lite balanshinder. Det är ungefär det som finns uppe i lokalen.

Torsdag jobbar jag kväll men det finns alltid något att träna på. Inomhusträning är nog det som kommer att ske mest i vinter. Varken matte eller Azlan är några snömonster. Som Era! 🙄 När jag slutar jobbet väntar en trevlig promenad med Malin och Tilly!

Fredag kommer det att bli hundträning i mängder! Ett litet besök i fårhuset och säkerligen agility på hemvägen. Något borde vi kunna hitta på att träna trots att fåren står i fårhuset? Om inte så får jag chansen att visa hur fint det blev när det blev färdigt!

Lördag tror jag att matte kommer att vara upptagen med freestyle på förmiddagen och senare på eftermiddagen är det dags för Adventshoppet i Valla ridhus för mig och Azlan. Hm, varför anmälde jag inte Anni för? Miljöträning till 1000 för den lille som inte är liten längre!

Söndag är en ledig dag och eventuellt blir det den där pinscherträffen som inte blev av förra helgen jag var ledig. Eller något annat roligt. Sedan hoppas jag att det inte snöar för mycket så att vi går miste om ridhusträningen på kvällen. Det är för jäkligt att inte få träna när det är det man vill göra mest!!!

Azlans tur!

 

Tro mig, jag glömmer inte bort att jag har ytterligare en hund här i huset. Även om det ibland kanske känns så! 😛 Den där kastrerade pinschern har på gamla dar börjat med olater. Förutom de som han redan haft! 😉 Han har börjat dra ner jackor där det finns hundgodis i fickorna och länsa dem!!! 😯 Har faktiskt kommit hem till en jacka med fleecefoder som varit söndertuggad. Men priset tog denne matletare när han igår både drog ner en jacka och välte fodersäcken! Eras foder är i en fodertunna men jag har inte plats för ytterligare en till på något bra ställe så jag har behållt Azlans mat i fodersäcken. Har fungerat utmärkt i över 1 år. Men igår var det inte mycket kvar i säcken. En ny hade införskaffats men stod nere hos hundvakten (har snälla hundvakter som handlar foder åt mig :grin:) så denna påse stod där. Säkert alldeles ensam och övergiven. Azlan försökte bara hålla den sällskap! 🙄 Korkade matte lade dock inte ihop 2 + 2 förens det var dags för kvällsmaten. Började ösa upp mat i skålarna och den som är framme först vid det ljudet är vanligtvist Azlan! Eller i alla fall sedan kastreringen (annars fick jag tjata). Ingen Azlan kom ens när jag ropade!!! 😯 Efter mycket om och men kom han ut i hallen och jag ställde ner maten till Era. Azlan klev inte ens över tröskeln utan såg lidande på mig. Tittade lite närmre på honom och ser att magen ser väldigt uppsvälld ut!!! 😕 Nu ramlade poletten ner för matte! 😆 Han gick och lade sig igen och jag fick nästan bära ut honom för att lyckas få med honom på sista promenaden. Ja, en gång ska säkert vara den första för allt. Även den gången den numera matglade Azlan överäter . . .

Ikväll har vi varit lite nyttiga och hjälpt till med att städa HU:s lokaler inför freestyletävlingen som de ska ha där på söndag. Själv jobbar jag annars hade jag nog kunnat tänka mig vara med. Vilken tur att jag jobbar! 😉 Vi passade på med lite träning innan. Era fick köra slalom men tydligen var han inne i en testfas för han provade lite allt möjligt idag. Tog ett tag innan jag fick rätsida på honom! 😛 Provade då att ha ett hopphinder innan och hunden suger underbart framåt!!! Även om han kan bli bättre på detta. Lite för halt att träna uppe i lokalen så det är tur att jag kommer att lämna alla slalombågar i ridhuset på söndag. Då finns det inget som lockar och pockar här hemma! :mrgreen:

Mr Matvrak skulle få chansen att visa hur fint hans slalom har blivit men det blev ju bara så galet!!! En sektion med 6 pinnar var nämligen det gamla smallslalomet!!! 😯 Det fungerade inte alls för Azlan försökte ta två portar i taget. Nästan. Blir att återställa Azlans slalomvärld på söndag. Lite chockad blev han. Därför blev det en film på vårt nygamla trick ”Bo”. Azlan har ju av sig själv sökt sig upp i min famn ända sedan han varit liten. Men det har hänt utan att han har tänkt på det. Sedan började jag med freestyle och tänkte träna in beteendet som ett trick. Däremot har Azlan inte riktigt litat på att jag tar emot honom när han måste tänka efter. Men jag har jobbat lite sporadiskt med detta under vintertid men sedan inte gjort något mer av det. Jobbade lite med detta när Elin och jag träffades sist på vår lilla gräsplan och då Azlan hade täcke på sig har jag lättare för att fånga honom även när han tvekar lite. Och på den vägen är det! Det har släppt totalt! Kan bero på att han numera känner sig jäkligt motiverad att jobba för vad som helst. Så länge det går att äta!!! 😆

 

 

Följer med strömmen . . .

 

Jahopp. Vi tänkte eftersom alla andra (viktiga personer :razz:) har visat slalomfilmer i sina bloggar, tänkte jag att denna blogg inte borde vara sämre! 😉 Vi hämtade ju slalombågarna i måndags uppe på klubben för att ta med dem till ridhuset där vi tränar varje söndag. Nu har inte jag världens bästa slalom hemma utan avsågade sopkvastar med en lång spik i ena änden. För Azlan fungerar detta kanon då han inte har sådant tryck i slalomet. Era har redan ett bra tryck, vilket syns i snön och på att pinnarna aldrig står kvar när han trycker sig förbi dem. Därför kommer jag inte att kunna träna slalom hemma längre. Inte nu när jag vill ta nästa steg i slalomträningen. För det är ju inte bra att hunden lär sig att han kan trycka på pinnarna när det inte går på ett riktigt slalom!

Vi har sedan i måndags hunnit med 6 pass på vardera 5 min. Provade redan igår att ta bort slalompinnarna och fick ungefär lika stor utdelning på träningen med slalombågarna som utan. Det vill säga att Era ibland har sådant tryck att han springer förbi, över eller under slalombågarna ungefär lika sällan som han missar att gå in i portarna utan bågarna. Klart man måste prova lite vilket som går fortast liksom! 😆 Vet inte om ni ser men han har redan börjat få enbentsteknik på sin väg genom slalomet. Kommer att synas mer när slalomet blir längre. Vilket jag tänkt att vi ska ägna oss åt imorgon när vi drar till HU. Sedan får vi se om vi kör någon agility på fredag för Anni mår lite dåligt för tillfället och det är mycket möjligt att hon behöver vila istället för att träna.

Eftersom slalomträningen går så fort med slalombågar kommer jag endast att underhålla den kunskapen han redan fått när vi tränar på söndagarna. Med andra ord ingen mer ordentlig slalomträning  förens i vår. Det kommer att vara svårt för mig att låta bli då jag har en hund som haft svårt för slalom (egentligen två om man räknar Anni). Klart man vill lägga lite extra tid på att få ett bra slalom med Era då! Men det sliter på hundarnas kroppar och Era är inte färdig i kroppen ännu. Därför måste matte hålla sig!!! Borde inte vara så svårt om jag tänker på hur länge jag vill att han ska hålla. Det är verligen ingen panik! Jäkligt roligt att träna däremot!!! 😀

 

Om rätten att ändra sig

 

En riktig effektiv hundtränare är inte bara duktig med timingen, att sätta kriterier, att hålla en bra förstärkningsfrekvens och veta vilken förstärkningskvalité olika belöningar har. Nej, en riktigt effektiv hundtränare inser dessutom att ibland har man rätten att ändra sig. Att slänga den fina kriterieplanen för ett beteende och ändra hela upplägget. Nu skulle jag inte anse mig själv vara denna riktigt effektiva hundtränaren som har koll på allt ovanstående, men likväl anser jag mig ha rätten att ändra mig. 😉 Mina planer för att lyckas på kontaktfältshindrena har varit att träna in running contacts. Ett litet mindre problem för att lyckas med detta är vintern. Jag bor i en lägenhet där jag inte har utrymme för att förvara en blöt kontaktfältsbräda och alldeles för dåligt planerade rum för att träna running inomhus. Så vad göra??? 😐 Vänta tills i vår? Jag har tänkt vänta med agilityklassen tills alla balanshinder är färdiga och jag känner att han fått lite erfarenhet av tävlingssituationen. Kanske kan jag därför vänta? Men vad ska jag då ägna mig åt att träna i vinter??? Även om jag tror att det är mer slitsamt för en hund att göra 2av2på tror jag att min träningsabstinens kommer att göra att vi börjar träna denna metod. Man har väl rätt att ändra sig igen??? 😮

Precis som jag har rätten att ändra mig när det kommer till slalomet! Var och hämtade slalombågarna och nummerskyltarna för att ta med dem till ridhuset så därför tänkte jag denna vecka passa på att träna slalom med bågar! Vi har redan hunnit med två pass och om jag bara ser till att köra ett par pass om dagen kommer vi att vara färdiga med fyra pinnar till på söndag. Ur alla vinklar, från alla avstånd, oavsett vad jag gör. Sedan om det är så värst bra för hans kropp att köra så hårt med slalom riktig ännu låter jag vara osagt. Jag tror att vi tränar slalom denna vecka och sedan låter det vila till i vår. För med bågar går det riktigt, riktigt fort!!! :mrgreen:

På vår träning i söndags fick Azlan nos på att belöningen var pizzakanter och taggade till 1 000!!! 😯 Toppendrag i vår rundbana med balansen och gungan! Lite för bra drag ena varvet där jag tänkt svänga honom men han fortsatte genom däcket och upp på balansen innan jag visste ordet av. Själv stod jag kvar tre hinder bort. Notering till mig själv – kör aldrig samma väg mer än 2 gånger!!! För Azlan kan själv. Agility är ju så jäkla kul. För Azlan är bäst. Han kom, han såg, han segrade . . . Låga hästhinder var inga problem att dra över när man var så oslagbar! 😆 Man kan inte klaga på att han inte har en egen stil denna hund. Om vi bara kunde behålla gasen när vi svänger mycket.

Fåren har intagit sin vinterbostad. Tanken var att Era skulle agera som arbetande vallhund. Så blev inte fallet. Visserligen förde vi dem hela vägen genom hagen för att ta in dem i vår smala hage och hålla dem i ett hörn tills hjälp kom. Dock hittar fåren vägen själva numera. Och inte behövde vi några vakter utställda när de skulle in i fållan för vi satte dem bara i rörelse och de andra skakade lite med en havrehink så var de i fållan utan problem. Det hela var över innan jag hann blinka! Mycket tråkigt för oss som verkligen ville jobba! 😦 Nu blir det att vänta tills nästa vecka då vi får se om staketet håller fåren inne. Är det för mycket att önska att något litet får kanske hittar en springa? 😛 Innan vi ger oss på utbrytarfår bör vi kanske lära oss att flankera. Men liggkommandot fungerade bättre i söndags. Fortfarande lite bättre värde efter kampen?

Vecka 47

 

Måndag blev det – läs och häpna – ingen vallning!!! 😯 Flyttade fåren till vinterbostaden i söndags och de ska få komma tillrätta först innan vi åker dit. Vi räknar med att ha ett uppehåll fram till nästa vecka. Hur ska det gå??? 😕 Istället blev det hoppteknik för alla hundar plus att Era fick träna på slalom.

Tisdag ska vi träffa Erika, Willow, Oggie och Kanel för träning. Agility för Era och mig men det lutar åt freestyle med Azlan. Någon som har tips på en bra låt för oss??? Nackdelen med att köra agility inne i lokalen på HU är att det är begränsat med hindertyper att träna på. Det är dessutom väldigt halt när man är en racer-bc så jag vågar inte köra något där han får upp allt för mycket fart. Får se vad vi kan hitta på . . .

Onsdag börjar vi med att träna freestyle ihop med Elin och Koira. Vill säga Azlan och jag. Era får väl träna lite på handling runt träd eller något sådant. Ligg på avstånd kan ju också vara en god idé. 😉 Vi ska dock iväg runt lunchtid med Maria och Anni och då blir det agility för hela slanten. Blir tvungen att klura lite på vad vi kan träna på inne i lokalen. Kontaktfält och gunga är givna.

Torsdag blir det något av men frågan är vad . . .

Fredag träffar vi Maria och Anni igen. Denna vecka är det ju agility som står på schemat. Tippar på att vallningssuget är enormt denna dag. 🙄 Vi får finna oss i situationen och ha skoj med agilityn istället. Vilket inte brukar vara så svårt!

Lördag jobbar jag långhelg. Brukar hinna med en ordentlig promenad innan men sedan är jag hundlös fram till söndag eftermiddag.

Söndag är matte riktigt trött och sliten eftersom det är lönehelg!!! Att alla verkligen behöver handla allt samma helg! Ridhusträningen väntar och vi avslutar veckan med att närvara. Och längtar till våren! 😀

Uppförsbacke???

 

En vilodag blev det. Som planerat! Längre än så kunde vi inte hålla oss borta ifrån fårhagen! 😆 Känner att vi väntar med den riktiga planerade träningen tills fåren har kommit till sin vinterbostad och vi fått upp träningsfållan. Känns som att vi behöver anpassa oss lite efter fåren när vi går i den stora hagen även om vi kan få dem dit vi vill. Problemet är ju att de inte alltid uppför sig så som önskat! 😛 Även om vi inte har gjort några riktiga planer kan vi ändå träna på saker som vi behöver. Efter att Era och jag fört dem över hela hagen, till det hörn som nästa vår kommer att bli vår 25:a, tränade Maria och Anni på lugn attityd och jag ville prova att få Era att flankera.

För att göra detta mer begripligt har jag hittat en urläcker urtavla som ni får använda som visuellt hjälpmedel (måste ominstallera Photoshop innan de riktigt läckra bilderna kommer 😉 ).  Tänk er att fåren är någonstans i mitten av urtavlan. Jag står vid kl. 6. Då bör Era vara vid kl. 12 för att hålla balanspunkten mot mig. Om jag istället flyttar mig till kl. 3, ja då ska Era till kl.? Det rätta svaret är kl. 9. Och vice versa. Jag kan ännu inte stå på andra sidan flocken utan vi ska först lära Era att söka sig runt fåren. Det var detta Karin visade hur jag skulle börja med när vi var hos henne i onsdags. Istället för att ställa mig på andra sidan och hoppas på det bästa placerar jag Era kl. 12, fåren i mitten och mig själv vid kl. 11 mellan fåren och Era. Genom att förlänga min arm med en longerpisk som pekar ut ifrån min utsträckta arm och ner i marken, som en vägspärr, fick vi honom att söka sig åt sidan. Jag följer med när han cirklar för att få honom att öka avståndet ifall han inte redan gör det. Ber honom att lägga sig och vänder sedan håll. Detta jobbar man med i halvcirklar, dvs. från kl. 6 till kl. 12, eller i kvartar, dvs. från kl. 6 till 3 eller 9. För att detta ska fungera bra bör hunden klara av att lägga sig på kommando. Och ja, det är lite brister i vår annars perfekta fasad . . . 🙄

 

Vet inte hur mycket man ska behöva jobba med att ligg ska bli lika naturligt som att andas? Finns en hel del blogginlägg där jag nämner att Era är dålig på att lägga sig. Vi tog ett pass i torsdags (oj då! det var visst ingen vilodag!!! :shock:) där jag började med att belöna med matransonen. Gick hyfsat även om han inte slängde sig ner så fort som jag vill alla gånger. Ibland tar det dock evigheter för honom att lägga sig ner. Han stannar till, tittar på mig och undrar om det verkligen ska vara nödvändigt (mattes tolkning). Provade att byta belöning till leksak istället. Oh là là!!! Vilken förändring!!! :mrgreen: Det här med belöningskvalité blir så tydligt efter bara ett försök! Men hur ska jag komma åt att få dessa snabba, pålitliga ligg ute i fårhagen??? 😕

Dagens pass i fårhagen innehöll nog många dödssynder i vallhundsvärlden. Jag tog med mig en kampleksak!!! 😈 På vår väg mot fåren tränade jag ligg och belönade med kamp. Dock ville Era inte kampa utan han ville springa efter leksaken så vi gjorde det istället. Att man kan bli så lyhörd av en leksak??? När vi kom fram till fåren höll vi avståndet och jobbade med att lägga sig på kommando. Era fick springa och hämta leksaken när han gjorde rätt vilket hade betydligt högre lyckandeprocent än någonsin! Han fick dessutom gå rakt emot fåren och liggkommando med vår belöning. Gick kanonbra när jag stod mellan honom och fåren men leken var mer intressant än fåren så han snurrade mot mig när han fick kommandot när jag var bakom honom. Inte bra med andra ord . . . 😦 Stoppade undan leksaken men lite hade träningen ändå givit för liggkommandot hade högre värde efter att jag plockat bort den.

Fåren stod så snällt på en liten upphöjd kulle under tiden som vi tränade. Passade därför på att flankera lite. I fredags provade vi lite också och då hade Era lättare att göra högerflanken än den vänstra. I onsdags var det tvärtom! Tror att Era har lättare att göra flankerna till vänster för anledningen till att höger var lättare denna gång var nog på grund av hur fåren stod. Sådant kan nog påverka också. På dagens träningspass hade jag ingen longerpisk med mig men redan i fredags visade Era att han fattar vissa saker snabbt. 🙄 Inte liggkommandot men likväl att så fort jag ställde mig i en viss position ska han söka sig åt det hållet som min kropp vinklar mot. Nu måste jag bara se till att få ordning på liggkommandot så att jag kan stoppa honom runt urtavlan . . .

Hur ska jag då gå tillväga med detta problem? På ett sådant träningssätt som jag kan stå för? Även om värdet av ligg ökade med kampleksak förtog den alldeles för mycket värde av att titta på fåren. Och helst ska en vallhund aldrig lämna fåren med blicken! Därför vill jag att han ska ligga och titta på dem när han lägger sig ner. Vilket inte blir resultatet av att jag upprepar mig eller säger kommandot med lite mer bestämd röst. För då tror Era att jag är sur på honom och söker sig till mig. Och det beteendet vill vi ju inte ha! Nej, han ska lägga sig snabbt oberoende av vart jag eller fåren är, med blicken på fåren. Nästa experiment är att säga ligg 1 gång, låta honom gå framåt mot fåren om han gör det tillräckligt fort, och låta honom gå bort ifrån fåren om han inte gör det. Självklart måste jag ha en lina på honom så att han inte kan gå framåt av sig själv om han inte lyssnar. Tycker att jag gjort så här men kanske inte varit tillräckligt tydlig i konsekvenserna. Får prova nästa vecka så får jag se. Om man bortser ifrån att hunden enbart stannar eller sätter sig när jag ber om ett ligg känns det mycket roligt att ha fått en sådan fin och ny leksak som vallningen är! 😀

Roligheter så det förslår!

Måndag
Det skadar aldrig att upprepas – vilket härligt liv jag lever!!! :mrgreen: I måndags mötte Era och jag upp Malin och flickorna vid fåren. Där skulle Tilly få prova att gå lite på våra får. I vanliga fall när vi kommer brukar inte fåren sticka så fort de ser att vi är på väg men det har de gjort de två senaste gångerna. Vi har jobbat så försiktigt att fåren inte blir stressade av att ha oss i hagen men av någon anledning har de nu valt att gå sin väg. Bara smarta eller har något hänt som skrämt dem? Era och jag fick gå och hämta dem till vår avlånga hage och få ner dem i ett av hörnen så att Malin och Tilly kunde jobba lite. Direkt när vi avgränsat av alla flyktvägar uppför de sig mer normalt. De stannar när vi stannar och svänger när vi trycker på dem. Under tiden som vi hämtade dem (de var långt borta :shock:) hade jag bara kopplet släpandes på marken då vi lånat ut vår lina till Tilly. Eftersom Era jobbar så fint på avstånd slutade det med att jag tog bort kopplet med. Jobbar alltid med lina så detta var första gången vi provade utan och det fungerade kanon. Era lyssnade riktigt kanonfint denna dag på de flesta ligg men han sätter sig gärna där gräset är för högt.

Medans Malin och Tilly jobbade höll Era grindhålet där det undre staketet saknas och ibland flyttade vi ut dem ifrån stängslet för att sedan gå och lägga Era vid grindhålet igen. När vi jobbar så lugnt med den andra hunden och fåren har Era inga problem att ligga och hålla koll på dem. Han är väldigt avslappnad i den sysslan när han ligger utanför deras flyktzon och därför tycker jag att han kan få vara med. Dessutom behövde jag honom som stoppkloss! 😉 Malin lyckades fånga ett par fina bilder på Era när han som avslutning fick svänga och fösa lite får. Önskar bara att jag kunde ha tagit lite kort på Tilly istället för bara stå och titta! 🙄

Era vallar i stora hagen.

Era går rakt fram emot fåren med mig på samma sida, dvs. han föser.

Tisdag
Upp tidigt för att bege sig till stora staden Stockholm. Hatar verkligen att köra bil i den staden för det är nästan livsfarligt att inte veta vart man ska exakt. De är inte direkt hänsynsfulla i trafiken trots att det är en stad där man förväntar sig en mängd med turister ute på vägarna! Vilken tur att Malin och jag är experter på att hitta ihop! Vi kom fram med gott om marginal men sedan behövde vi hitta någonstans att handla lite korv till träningen då vi hela tiden under färdens väg sagt att vi kunde stanna längre fram. En riktig klassiker! 🙄 Men det löste sig rätt så bra och vi hade inte tappat bort oss utan kom tryggt fram! Där väntade Eva Marie på oss och tillsammans gick vi mot hennes träningsplan. Tanken var att vi skulle köra unghundarna i hoppteknik den första timmen och sedan köra handling med pinschrarna den andra timmen men för gröngölingar som oss behövs en hel del teori också! 😛

De övningarna som vi gjorde är även övningar som jag kan göra med både Azlan och Anni också. Första övningen var att lära hundarna att svänga med kroppen när de hoppar tajta svängar. Inte som Era gärna ville göra – hoppa rakt över och vänta med att svänga runt tills han landat. Är nog rädd för att Azlan gör detta mer än vad Era gör! 🙄 Sedan jobbade vi med studs och oxern. Eva Marie gick även igenom hur vi ska vidareutveckla övningarna. En mycket nyttig lektion för matte och hunden han var nog rätt så trött och belåte han med när vi begav oss hemåt. Dessvärre inte våra pinschrar . . . 😳

Onsdag
En riktigt tidig morgon är kanske inte den bästa starten på en träningsdag. En trött matte är både grinig och lättirriterad. Men vad utsätter man sig inte för när man sätter hundintresset först? Eller hunden? Låt oss säga att denna tidiga morgon inte kommer vara den sista! 😀

Om ni sysslar med vallning och ännu inte gått en kurs för Karin Söderberg tycker jag definitivt att ni ska passa på om ni får chansen. För Karin är inte bara kunnig om vallning utan hon har en annan fördel mot andra – hon förstår innebörden av inlärnings- vs. kravfas och att bryta ner ett beteende i mindre beståndsdelar! Att hon dessutom är väldigt pedagogisk och säker i sitt eget handlingssystem gör att man skulle kunna lyssna på henne i timmar. Vilket vi gjort idag!!! Maria och Anni var också med så totalt hade vi 3 bc med oss för att lära oss grunderna i vallning.

När det var dags för Era och mig började vi med att visa hur han och jag har jobbat hemma. Idag visade han ett nytt beteende och det var att söka sig runt fåren när vi skulle gå rakt fram mot dem. Antagligen har jag inte sett detta tidigare för att vi har jobbat på så stora ytor. Vi har kunnat gå rakt fram ganska länge och jag har valt att svänga honom innan han har svängt själv. När det kommer till att träna fösningen och fråndrivningen känner jag att jag har koll. Vi behöver bara bli bättre på ligg och att alltid starta mjukt. Och självklart att gå rakt längre sträckor utan att få ett ligg. Min uppgift till Karin var därför att hjälpa mig att få Era att balansera mot mig. Vi har inte kunnat träna på att få mig till andra sidan men det är inte så viktigt nu i början. För man börjar med att jag står nära fåren men mellan Era och dem. Sedan måste jag använda mig av hjälpmedel för att få honom att söka sig sidledes runt fåren. Se till att förlänga min arm. En longerpisk för häst fungerar bra som detta. Man ska inte använda piskan till att slå hunden utan bara få hunden att flytta på sig. En del hundar fungerar det utmärkt att bara använda sig av sin kropp för att få hunden att flytta på sig men Era väntar dels på en frisignal och dels anser han att han har full kontroll på fåren och varför skulle han då resa sig med risk att vi förlorar kontrollen? Era är så mjuk att det räckte att lägga ridpiskan mot backen och säga bort. Vi kan lungt påstå att han förstod vad vi ville ha ut av honom när vi gjort det ett par gånger! 😀 Och matte har nu förstått hur jag måste gå tillväga för att få honom att börja ge mig tillträde till fåren! 😛 Även om han lyssnar på mig när han vallar så har det hittills varit så att jag har belönat honom för att valla själv. Vilket jag kommer att fortsätta med fast jag kommer att tillägga att balansera mot mig. Får jag bara klura lite på tillvägagångsättet så kommer vi att lösa detta. Och klickern följer ju med när vi är på hemmaplan! Det gör en stor skillnad! Längtar redan till fredagens pass!!! 😉

 

 

Sockrat dagen med agility

 

Vet ni vad jag önskar mig väldig mycket just nu? En ny kamera!!! Helst en digital systemkamera men jag skulle vara nöjd med vilken digitalkamera som helst. För min är näst intill kasserad! Det blir riktigt tråkigt i bloggen utan mängder med kort. Typ en Canon EOS 550D vore inte så dumt. Men inte vann jag på Lotto denna vecka heller . . . 😦

 

 

Det är tur att dagen blev sockrad med lite agility istället! Ni vet – den där sporten som jag säger att jag älskar. Och det gör jag!!! 😆 Era skötte sig kanonbra på sitt pass. Jag kan numera ha honom bredvid när andra kör utan att han lever rövare. Även om vi inte kan stå precis bredvid utan vi får fortfarande hålla avstånd. Men det är mer än han klarade för någon månad sedan. Med andra ord går det stadigt framåt med detta problem. Däremot har vi långt kvar med träningen av att lyckas hålla sig i skinnet medans jag springer med en annan hund. 🙄

Med Era jobbade jag med gungan och körde lite handling på den längre kombinationen som vi hade framme. Gungan är fortfarande mycket otäck. Han leker dock Bangleken kanonbra! Det som stör mig är att han efter ett tag blir lite känslig och börjar ge ett par skall medans han hoppar upp på gungan och dunkar den i backen. Borde kanske bryta och inte låta honom fortsätta när han skäller men det känns som om vi inte kommer framåt då. Kanske borde jag vänta tills i vår när jag har möjlighet att träna agility oftare??? Är bara orolig över att gungan kommer att ta tid . . . Frågan är också om jag ska satsa på att han ska klara av att leka Bangleken riktigt så här bra?

Azlan – min Azlan, ja, han skötte sig kanonbra på agilityn idag! Blir så glad! Det enda problemet är att han inte har tunnelsug som många andra hundar. För vi tränade på att ta en tunnel som låg under balanshindret. Trots att jag står framför uppfarten och verkligen täcker med min kropp studsar han upp på balansen istället för att ta tunneln. Vi behöver mycket träning på detta för tänk om nästa år går lika bra som detta??? Ja, då bör han verkligen kunna ta tunneln om jag säger så! I kombinationen var det bara platten som ställde till problem. Tror att han fortfarande har en minnesbild av hur han fastnade i platten när vi körde den på en tävling i slutet av säsongen (eller var det en träning?). I vilket fall som helst så tar det evigheter för honom att springa genom platten helt plöstligt. Han har inget sug alls genom själva platten. Får vi ta tag i och bygga värde igen. Det var en klurig slalomingång ifrån höger och dem satte han varje gång!!! Däremot var jag tvungen att byta sida efter slalomet medans Azlan fortfarande jobbade och det märktes att vi inte tränat på detta. Efter ett par gånger gick det bättre dock! Men oj, vad kul det är att köra med en hund som faktiskt börjar få ett fint slalom!!! 😀

När det kommer till själva handlingen är Azlan klockren när det kommer till att ta rätt vägar osv. Däremot har jag svårt att svänga honom tajt (eftersom vi inte har tränat så mycket på detta) och när jag lyckas tappar han fart. I alla fall om jag inte håller mig till Lisa Frick-handling! Jag behöver träna mig själv att handla som henne. Är låst på det gamla sättet och får därför ingen flyt att göra sådana byten. Men när jag lyckas får Azlan bättre vägar och mer fart! Tror jag i alla fall! Kanske ska börja klocka oss? Om Lisa kommer till Sverige nästa år kommer jag definitivt att göra vad som helst för att gå för henne igen!!! Fram tills dess behöver jag lära mig att handla på det viset. Att få det att sätta sig i ryggmärgen. För det känns mycket bättre och flytigare när jag väl lyckas med föresatsen. Och Azlan jobbar mycket bättre när jag lyckas med! 😳

Vecka 46

 

Måndag får vi finbesök! Malin, Aisha, Izzie och Tilly kommer hit!!! Vi börjar detta besök med att träffas hos fåren. Vart annars!!! 😛 De där stackars pinschrarna får nog så snällt vänta i bilen medans vi andra har skoj. Vi kanske kan hitta på något med dem när vi är klara hos fåren?

Tisdag ska Malin och jag hela vägen till Stockholm med hundarna för att där gå hoppteknik med corder bolliesarna för Eva Marie Wergård. Detta ser jag verkligen fram emot för om det är något så är det att inte få en bc som leker plockepinn inne på plan. Om våra yngsta orkar kommer de även att få köra lite handling. För även om vi har 3 st fulladdade pinschar med oss upp måste man se den fula verkligheten – det är fakstiskt vinter nu! Det är svårt att träna på handling när man har en hund som inte vill springa alls i detta väder . . . 😉

Onsdag fortsätter roligheterna!!! 😀 Och denna dag har vi förhoppningsvis fått tillökning genom Maria och Anni. Det är nu som vi ska få lära oss hur vi ska ta nästa steg mot att få godkända vallhundar. Vi drar till Karin Söderberg!!! Är så himla laddad! Tror jag måste skriva upp alla frågor jag har så att jag inte glömmer bort någon viktig fråga! 🙄 Malin och jag får brainstorma lite på måndag! 😉

Torsdag blir nog en slappardag. Det blev dock ganska många sådan förra veckan istället för allt bra som jag planerat. Men planer är till för att bryta. Eller??? De var det i alla fall när all snö kom! 😆

Fredag är lite öppen fortfarande. Konstigt nog. Om Anni inte är halt efter kursen kan det ju hända att det blir en sväng till fåren. Kan tippa på att vi kommer att vara sugna på att prova det vi har fått lära oss under onsdagen. Har gått om tid på mig att ge Azlan lite mattetid men fråga när vad han och jag ska hitta på? Det ska vara något vi kan göra hemma. Helst inomhus. Kanske borde jag ta tag i freestylen med honom???

Lördag kan konstig nog vara helt fri från planer. Ska försöka få till en pinscherträff denna helg med Robert och Xeus som vi inte träffat på evigheter!!! 😳 Eller så kanske jag jobbar extra om jag får möjligheten. Det skadar ju inte att jobba lite mer än normalt för att få ihop pengar till alla skojigheter som vi gör. Vill ju till Karin ofta! :mrgreen:

Söndag är inte ledig på kvällen då vi har vinterträning men om jag inte jobbar förmiddag kan det betyda att det antingen blir en träff denna dag, eller något annat roligt. Tänk vad en helt blank kalenderdag ge för möjligheter . . . 😀

 

Stackars, stackars pinscher

 

Det är inte lätt att vara pinscher i detta hushåll just nu. För det första är det alldeles för kallt ute för en pinscher. De flesta i alla fall! 😉 Azlans pipande har invaderat oss på promenaden för inte kan man stå still för 1 sek utan att det ska pipas. Jag blir galen!!! 😡 Hans attityd på promenaderna är inget roligt alls. Och som om det inte räckte är det faktiskt riktigt synd om honom när han får stanna hemma medans matte och Era drar iväg på egna roligheter. Särskilt som han oftast verkligen blir ensam hemma då! Får ta och spela in honom för sist tyckte jag mig höra en hund som klagade när vi kom på baksidan . . . Har provat att ta med honom till fåren men han kan inte sitta i bilen när han tror att han går miste om något roligt för då sitter han och trycker mot burdörren så att han skaver sönder överdelen av nosen. In i fårhagen blir det bökigt att ha med honom för jag kan inte ha med honom i kopplet och samtidigt styra Era. Inte toppenbra i alla fall. Och att sitta uppbunden i kylan samtidigt som vi leker med fåren kan man inte gå med på utan man måste då protestera högljutt. Att binda upp honom i bostadsområdet fungerar alltid. Att bindas upp när matte tränar agility med Era brukar oftast gå. Men – om inte herr Azlan fått sitt eget lystnadsmäte på träningen tillgodosedd då – ja, då ska man minsann klaga till högre orter. 😐 Ja, det är verkligen inte lätt att vara herr Azlan. 🙄

Och självklart är det just så orättvisa som vi varit idag mot Azlan. Vi lämnade honom hemma! Tog vårt pick och pack för att dra till fåren ihop med Maria och Anni. Lite snö hindrar inte oss!!! 😆 Anni fick börja med att hämta fåren till fållan. Något som de gjorde mycket bra! Fåren höll en fin fart idag. Om vi räknar med hur de var i måndags kanske det inte bara berodde på snön! 😛 In i fållan kom de dock och där försökte Maria och jag dela på dem för de är lite för många för att vi ska få runt dem ordentligt. Det blir att de fyller upp halva fållan och det är svårt att få dem att flytta på sig. Kanske därför de tjurar? Idag visade de lite tjurighet även när jag var inne med Era men jag tyckte att vi jobbade bra ihop för att få dem att flytta på sig. När vi var hos Hedvig pratade hon om att man skulle bjuda hunden fåren. Med det menas att man ger hunden det lättaste hållet att runda fåren, vilket är där det är mest luft. När vi gått i fållan har jag inte alltid gjort det utan jag har velat få honom att komma in mellan fåren och staketet för att jobba runt fåren. Jag är ju där som stöd hela tiden och jag har bara vänt håll när jag inte kunnat hjälpa till att flytta fåren. De fungerar ganska mycket som drivved – de följer med strömmen! Lyckas jag få en att röra på sig flyttar sig snart de andra som ketchupeffekten. Genast har det skapats lite mer plats för Era att röra sig på. Bryr mig fortfarande inte så mycket om hur han håller huvudet, även om jag berömmer mycket mer när han håller det rätt än när han inte gör det. Fast jag berömmer ganska mycket för tillfället! 😀 Nästan varje steg! :mrgreen: Detta på grund av att han faktiskt inte vet vad som är rätt och fel ännu. När han blivit bättre på detta kommer jag att vara tystare. Lovar!!! 😉

Sedan filmade vi även lite när vi gick i stora hagen. Den filmen börjar med att jag skickar iväg honom för att stoppa fåren. Eftersom vi inte har något kommando för detta springer jag med en hel del och berömmer. Fortfarande nästan varje steg!!! Ni ser inte fåren men de är en bra bit till höger ur bild. Era stannar när han kommit i deras balanspunkt, dvs där de har sina huvuden (vid 0:35). Jag smackar för att han ska gå framåt vilket inte hörs på filmen (särskilt inte om AudioSwapen fungerar) och han stannar bara till vid något ställe för att kolla vad fåren lämnat för spår efter sig. Annars jobbar han fint framåt mot dem. Pausar lite då och då när de rör på sig. Vid 1:20 ser ni mig springa mot staketet för att få Era att söka sig åt det håller så att vi kan svänga fåren lite. Vilket han gör! Däremot behöver vi träna på vad ligg betyder i fårhagen! Han stannar näst intill alltid när jag säger ligg men han lägger sig inte alltid. Mindre idag än han brukar. Vilket är typiskt när man filmar, eller hur? 😛 Antar att det har med snön att göra. Dels vill han gärna se fåren och det gör han inte om han lägger sig ner. Det är väldigt mycket buskar och grästuvor ivägen! Sedan behöver vi träna på att ett bra! faktiskt inte betyder detsamma som en smackning eller en frisignal! Vid 2:35 ser man nackdelen med att valla med lina – den fastnar ibland! När det tar emot ska man göra precis så som Era – vänta på matte! Att sitta är verkligen något att föredra i fårhagen anser Era. 😳 Fast han lägger sig fint och duktigt när han har bra sikt! Men vi ska jobba på detta. Mycket!!! 🙄 Och när man inte förstår riktigt varför matte är ihärdig med sina kommandon och inte riktigt nöjd vill man helst komma till henne (3:07). Skrutthunden! Ni förstår att jag inte kan bli minsta lilla sur på min hund. Han vill så gärna att jag ska vara glad på honom! Idag kunde jag till och med springa före fåren en bit utan att han slängde sig fram. Det går framåt! Fast det där med att balansera mot matte får vi allt jobba på ordentligt! Skönt att fåren snart ska flyttas så att vi får tillgång till en större fålla där vi kan ta tag i den träningen. Och att ligg betyder ligg och inte sitt! :mrgreen: Det var dock en mycket nöjd matte som åkte hem efter dagens pass. Ju mer Era kommer att förstå vad det är som väntas av honom kommer han att bli mer självsäker i hagen och suga mer på fåren. Nu lyssnar han alldeles för mycket på mig för att ägna fåren hela sin uppmärksamhet. Men det går framåt mina vänner. Det går framåt! 😀