Så nära men ändå så långt bort . . .

Ännu en tävlingsdag är till ända. Och det har nog varit en av de längsta tävlingsdagarna jag varit med om! Särskilt med tanke på att jag bara kört två lopp!!! Det mest sorgliga är att jag ändå skulle göra om det igen. 😉 Idag var vi dessutom riktigt, riktigt nära. Men nära skjuter ingen hare. Nollor är inte det enda viktiga utan något som är viktigare är att jag har en bra känsla när vi kör. Och tyvärr hade jag inte det i något av loppen. Lyckades med att få Era att ligga i starten genom att belöna upp detta beteendet innan vi gick in och körde. Jag fick honom även att behålla rätt stressnivå innan loppen. Det är jag mycket nöjd med! Något jag inte lyckades med i första loppet var att lägga honom ner när han rev, vilket jag hade bestämt att jag skulle börja med nu i Vadstena. Hjärnan hinner inte med och då han redan var i tunneln innan jag hann bestämma mig så var det bara till att köra på. Dock var jag riktigt sölig med att ta detta beslut så han vägrar nästan på ett hopphinder på grund av detta. Mest nöjd är jag över vår tid i det första loppet. En 4:e placering då vi hade den bästa tiden (26.någonting när de andra sprang på 28.någonting) men med 5 fel. Även om det inte spelar någon roll vilken tid man får när man inte är nollade. 🙄 Andra loppet blev det platt pannkaka av men duktiga matte lade hunden ner när han rev. Även om han rev av en godtagbar anledning (som tjaskig handling). Finns inte så mycket att säga om andra loppet än att jag borde blir bättre på att utmana för att träna vid en disk och att fortsätta jobba! Jag vet att vi kommer att nolla framöver men hur länge till ska det dröja innan marginalerna är på vår sida???

Nu är det dags för sängen för imorgon stundar MH för Era!

Annonser