1 vecka med 2av2på

Nu har vi tränat med 2av2på i en vecka och även om det är mycket kvar att göra tycker jag ändå att snabbspolningen av träningen inför lördag har fungerat. I alla fall på träningen. Kan var därför att Era redan kan beteendet någorlunda men att jag aldrig krävt det av honom på balanshindrena. Känner mig lite mer pepp att träna det nu när jag lagt till hinder efter för det har fått Era att trycka på lite mer och inte göra balanshindrena sakta. Och det går nog fortare för honom om belöningen är att få fortsätta än att bara få leksak! Mer text kommer senare.

Annonser

SM-pinne!!!

Förra året var vi i Rättvik och provade tävla lag vilket gav mersmak. Under våren har därför laget Gubbröra bildats! Laget består av mig med Era och Azlan, Emma med Harry och Ida med Kezo. Tre gubbar och en rörig unghund! Vår debut med laget skedde i Söderköping den 13 maj. En liten gemytlig tävling var det då många andra agilityaktiva höll till i Råådalen hela helgen lång. Det tackar vi för!!!

I agilityklassen startade vi som första lag och jag letade upp en stolpe att binda fast Azlan i då jag bara har två hundar på mig att byta Era till Azlan. Fungerade riktigt bra! Era behöver ju taggas ner så han får börja. För sedan är det en hel del tjoande och hejarop som stöd för den som är inne och springer. Azlan taggar nog kanonbra på detta upplägg också då han bra gärna vill vara den som springer med mig istället för att sitta uppbunden! 😀 Första varvet gick vi alla runt med våra hundar. Dock med 20 fel som bäst. En tredjeplacering blev det och tävlingen bästa pris? En kakburk med kakor, tuggummi och bajspåsar i! Vi var i alla fall väldigt glada över det priset vilket ingen på tävlingen kunde ha missat! 😳

AGILITYKLASS

I hoppklassen startade vi som sista lag och redan innan vi gick in visste vi att det laget som låg bäst till hade 5 fel totalt. Med andra ord var vi tvungna att nolla! Lite snopet att första hunden Era diskade sig redan på tredje hindret . . . Men kanske är det vad som krävs för de andra att tagga till? För efter Eras disk nollade både Ida och Emma tills det bara var jag och Azlan kvar. Jag är helt övertygad om att detta upplägg är det som krävs för att jag ska gå in och springa med ATTITYD!!! Jag höll mig inte till planen men det gör jag sällan när jag springer med Azlan. Det blir som det blir men nog hade jag än en gång den där nageln i ögat på honom som jag saknat när vi tävlat individuellt. Eller rättare sagt som jag struntat i då vi inte kan konkurrera. Vi har ju bara sprungit för skoj skull. Men nu jäklar har vi hittat ett sätt att få var med att påverka resultatlistan! Lag är bara så roligt att tävla och med våra gubbar är ju detta ett perfekt sätt att låta dem få vara med i matchen än att tappa gnistan i de svårare klasserna! Att få debutera med en SM-pinne är inte fy skam! Bästa gubbarna!

HOPPKLASS

Josefin+Era vs Agilityklass 1 (2)

Ni vet exakt hur mycket jag har svurit på agilityklassen. Hur marginalerna inte riktigt varit på vår sida. Kontaktfältsfel har jag tagit för vad de varit – otillräckligt med träning. Men vi har sprungit lopp där kontaktfälten har varit godkända (av mig först och främst ska jag kanske tillägga :razz:) men något annat konstigt hänt som inte kan räknas som något vi behöver jobba på utan det blev helt enkelt bara fel den gången. Ja, förutom de gånger han rivit då. Men tro det eller ej, ibland är kanske inte marginalerna på vår sida – men domaren! Så under denna bloggtorka har vi hunnit med att nolla två agilitylopp. Och det genom att vinna!

Västerås 5 maj

Flera av er vet om att jag verkligen mått dåligt över att vi inte lyckats nolla agilityklassen. Då menar jag riktigt dåligt! Jag brukar inte var så nervös när jag tävlar men med Era har nerverna börjat visa sig. Inte så mycket i hopp men desto mer i agilityklass. Efter banvandringen i Västerås satt jag inlåst på toaletten en stund och hyperventilerade samtidigt som ett par tårar kom. Att gå banvandring efter banvandring och känna att vi borde klara denna bana i sömnen och sedan gå in och ändå misslyckas – det är jobbigt. Tack och lov för att det var just den banan som vi nollade! Hade det varit det andra loppet vi sprang den dagen hade jag nog packat ihop och åkt hem för att ägna mig åt vallning istället. 😛

Aneby 20 maj

Inget av loppen har känts som ett nollat lopp och det är inte rena lopp. Men nu är det domaren som dömer så jag kan inte göra något. Däremot har våra lopp den senaste tiden fått mig att tänka om lite. Men mer om det i ett annat inlägg! 😀

Absolut stillhet . . . (1)

i bloggen den senaste tiden. Dels kraschade den datorn som jag använder och ställde till det med oreda. Sedan så är det i mitt dagliga liv tvärtom mot vad det är i bloggen. Som alltid så här års! Skriver nog varje år att jag inte ens hinner med allt det som man ska göra, som äta, diska, tvätta och städa. Med andra ord så undanbeds gäster. Vilken tur att jag inte är social av mig! 😛 Med tanke på det har en hel del hunnit hända och en hel del tankar och funderingar har uppkommit som jag gärna hade velat skriva ner. Vissa saker kan man hoppa över så här i efterhand men en del måste jag skriva ner för min egen skull. Bloggar brukar först och främst vara för den som skriver, eller hur? 😉 För tillfället är det en idé om att ta steget och satsa lite mer på hunderiet som upptar mina tankar och att eventuellt köpa den bil som jag brukar låna då den ska säljas. I första fallet är jag mest orolig över att ta förväl av Linköping och vad man gör på landet under vintern. I andra fallet är det vissa reparationskostnader som ska funderas över för att se om det är värt att investera i denna bil, eller vänta och leta upp en annan. Många funderingar blir det! 🙄 Kommer att försöka blogga ikapp redan ikväll så håll utkik efter fler inlägg om ni är nyfikna på vad vi har haft för oss!