Hund nr 3. Och 4. Mer sikte på IK1 och en flytt. Och så VM förstås. Med andra ord – vad en matte vill.

Att ha valp är rätt så ok. Även när man som Jay är väldigt mycket hund. Dock är hunden valp en sådan liten del av sitt liv och dessvärre kan man inte alltid göra det man vill med dem på grund av att de är för unga. Därför skaffar man en valp för allt man tänker göra när valpen blir stor. Och stannar stor i många år. Helst även frisk. Just nu är jag besatt av tanken på hund nr 3. Jag vet inte hur länge Era kommer att hålla trots allt förebyggande jag ägnar mig åt (det slarvas dock en del med detta just nu). Han kan hålla hur länge som helst. Han kan även säga ifrån tidigare än man tror. Därför behöver jag en ny hund!!! Dessutom så finns det även andra aspekter att ta hänsyn till när det kommer till att skaffa en till hund – att jag ska kunna utvecklas mer! Det är inte för inte som de riktigt stora namnen har fler hundar än en. Dessutom är det roligare att få köra fler lopp! 😛

Alla mina tankar runt hund nr 3 har även fått mig att börja tänka på hund nr 4. Detta på grund av att jag har flera alternativ att hålla utkik efter och ett val skulle innebära att jag redan vet vem hund nr 4 kommer att vara efter. Allt beror på vilket utfall det första alternativet kommer att ha. Det är inte undra på att jag är besatt av tanken när det finns så många alternativ och ändå inte! Att det blir en bc är ju en självklarhet då jag vill dit jag vill. Och även om jag siktar på IK1 med Era så vill jag lite längre än så med nästa vallhund. I dagsläget skulle vi klara av en IK1 men poängen skulle kanske inte bli de bästa. Våra får är lite för vana vid den artige Era så de har blivit supertröga. När man har speciella träningsfår byter man konstant ut dem när de blir för invallade. Inga får håller i längden om man vallar så ofta som vi gör på dem och vi skulle behöva byta ut våra får. Men nu är det inte jag som äger dem så jag kan inte kräva något sådant. Behovet av andra får eller fler ställen att träna på börjar bli ganska trängande. Jag vill göra bra ifrån mig när vi debuterar i augusti. 🙄

Dessutom så vet ju alla mitt mål numera med agilityn. Och det är dags att inse att om jag vill kunna fortsätta med vallningen och agilityn och nå den nivån som jag vill – då måste jag flytta! Eftersom jag är singel är det inte aktuellt att försöka att hitta något utanför stan för jag hinner knappt göra alla vardagsbestyr hemma i min lägenhet mitt i stan – hur ska jag då hinna med hus, hundar och får ute på landet??? På måndag åker jag hem till min mor som bor strax utanför Österbymo. Där ska jag spendera en hel vecka med att sätta upp staket runt tomten så att en viss pinscher kan vara lös. En friggebod ska byggas ihop och förhoppningsvis hinner vi isolera också. Kvällarna kommer jag att ägna mig åt att skriva ansökningar för att skicka till Eksjö, Tranås, Österbymo och Kisa. Förhoppningsvis nappar det någonstans. Det kanske är lite galet att flytta ”hem” när man är i min ålder men för stunden klarar jag inte av att bo själv. Målet kommer dock vara att hitta något eget där nere. Men först hoppas vi på att grannarna kan tänka sig att hyra ut eller låta oss köpa den hagen som finns precis utanför mammas dörr. Och den gräsplätt som ligger bredvid. Lagom stor för en agilitypark. Jag vill verkligen till VM i agility men jag vill inte att det ska ske på bekostnad av vallningen. Och nog borde man kunna göra båda om man har det utanför dörren??? Kanske borde jag även försöka att söka jobb som inte har helgjobb? 😛

Annonser

Med sikte på IK1

 

En hel del vallning blir det nu när jag fått en träningskamrat i Jeanette Englund och hennes Sly och Maya. Minst tre gånger i veckan har det blivit nu i en månad och det är en hel del grundträning som sker efter vinterns upphåll. Sedan är det ju detta med logistiken – det är det här med att ha en 25:a och får utan lamm. Vilket vi inte har! Mem med mina grindar jag köpte förra året har vi byggt ihop en mindre inhägnad och fåren – ja vi försöker att hitta de snällaste av mammorna (vilket vi inte alltid lyckas med). Just nu är även gräset väldigt högt i hagen eftersom det är för några får på den ytan de har vilket gör att det är svårt för alla att se varandra. Dessutom går tackorna i väldigt olika takt så det är riktigt knepigt att göra hämt på hela gruppen. Vi har ett par gotlandsfår (som har de yngsta lammen) och de går verkligen i sin egna värld vilket gör att när jag skickar Era på att hämta fåren ”glömmer” han gärna bort dem. Därför har jag varit noga med att han måste göra hämt på hela gruppen och det tar verkligen lång tid. De första som har lite mer tryck i sig går i bra tempo men då Era måste ligga och hålla koll på eftersläntarna så drar de andra åt det hållet de vill. Vilket gör att han måste bromsa dem, tillbaka och trycka på de söliga gotlandsfåren, tilbaka för att stoppa, bak och trycka osv. Men jag försöker att gå ut och hjälpa honom så fort jag kan efter att jag skickat honom så att jag kan vara på honom om att ta med sig alla. När vi har gjort det en bit brukar jag gå bakom fåren och träna fösning istället. Vilket egentligen är väldigt dumt på hela gruppen då han knappt får driva fåren något utan istället måste parera. 🙄

Nej, optimala träningsmöjligheter kan vi inte skryta med – men vi gör så gott vi kan och försöker lösa de problem som uppstår. Som att vissa tackor har varit hemska inne i inhägnaden. Och då menar jag verkligen hemska! 👿 Trots att hundarna sköter sig har de vänt sig om och ifrågasatt dem hela tiden. Det vill säga de stirrar på hundarna, stampar med fötterna och två av damerna har till och med tagit sats och stångad hundarna. Då är det väldigt svårt att tänka att fåren inte är våra fiender – utan oskyldiga deltagare i vårt nöje. Efter just ett sådant hemskt pass satte jag mig framför datorn och beställe hem en herdestav med nackkrok. Den hämtade jag igår så på dagens träningspass provade jag om jag kunde stanna kvar på andra sidan fåren, kroka tag i den tackan som var jobbigast utan att lämna min position (vilket jag tidigare gjort och ställt mig mellan hund och får) och få Era att fortsätta jobba på fåren. Det fungerade!!! Jäklar vad glad jag blev över det!!! 😀 För när jag hela tiden måste hjälpa genom att gå runt och ställa mig mellan Era och får, då jag annars är rädd att han blir skadad, så sänker jag hans självförtroende att lösa svåra situationer. Nu kan jag slappna av, Era stärka sig själv och tackan undviker att få en minnesbild av att det går att skrämma hundarna! :mrgreen:

 

Det finns en hel del att träna på som ni förstår. Och träna måste vi. Mycket. För jag är inte den som tränar bara för att det är skoj. Nej, vi tränar för att vi skiktar på att starta IK1 i år! Den lätta klassen som bara skiljer sig lite ifrån Vallhundsprovet. Det är 50 m extra på hämtet och så måste vi kunna dela fåren. Delningen har gått ganska bra så jag bad Maria att filma oss i måndags. Och vad brukar hända när filmkameran hänger med? Självklart är det då man har sitt dåligaste träningspass! Klippte ihop lite av det som inte är på Era när han springer höger, vänster, höger, vänster. För någon lucka att tala om blev det inte i måndags och inte visste Era hur man skulle komma rakt mot fåren i hög hastighet. Inget direkt spännande händer i filmen (förutom att man ser att jag ger upp delningen och tar in fåren i fållan istället :razz:). Ni har sett det förut. Jag vill bara påminna er om vad vallning är för något och visa vad vi ägnar åt oss istället för agility! Ibland är det definitivt värt det. Ibland inte!  😉

+1 2av2på, -3 Hopp=-2 Matte

Tro mig. Jag försöker verkligen att blogga! Men det kommer hela tiden annat i vägen. Har ett antal påbörjade utkast som jag skrivit när jag varit på jobbet men så fort jag kommer hem är det full rulle som gäller. Jag är så jäkla impad av alla bekanta som har heltidsjobb, familj och hinner träna sina hundar! Men, men, det är mina egna funderingar kring min träning som blir lidande så jag får väl stå ut med att inte hinna blogga! 😛

Idag var vi iväg och tävlade agility i Vadstena. Det var Era och Anni som fick äran att springa med mig. Eller äran och äran – jag skötte mig inte alls så som jag tänkt . . . Nr 1 med Era är väl att säga ett lugnt ligg varje gång han river. Det är ju det tipsen vi fått av Sveriges världsmästare i ”hunddressyr” (JD berättade för en näsvis gubbe dagen innan vi kom till Finnbo att hon var just detta :wink:). Nr 2 är att kräva av Era att han gör 2av2på på just balansen (känns inte som att jag kan gå in och bråka om alla balanshindrena). Nr 3 är att han ska ligga i starten. Nr 4 är att jag ska visa vägen bra. Hur går det med detta då? Nr 1 är alldeles för svårt för matte!!! 😳 Nr 2 lyckades jag med!!! 😀 Nr 3 är rätt så ok även om jag alltid måste säga att han ska gå bort innan han ligger ok. Nr 4 är ok men kan helt klart bli bättre. Totalt kan vi säga att jag tog om balansen och krävde rätt utfört beteende innan ok och a-hindret råkade haka på där med. Däremot rev Era totalt 3 hinder idag utan minsta tendens till ett ligg ifrån min sida! Jag måste bli bättre!!! 👿 Dock tycker jag kanske att jag kunde få ett par extra plus för att jag vågade göra min start som jag tänkt även om jag glömde säga ”sväng” till Era över hopp nr 2 vilket gjorde att det blev en alldeles för tok stor sväng innan nr 3. Dock borde han ju ha kommit mot mig istället för kuta iväg som en kanonkula rakt fram när jag stod kvar kan man tycka. Det var det där med bromsen Era . . . 🙄 Anni fick jag ett par missuppfattningar med men jag tänker ta med mig att hon gjorde 2 felfria slalom! Det är inte fy skam när det kommer till henne! 😆

Eras hopplopp (snabbast tid hjälper ju inte när man inte kan lyfta på fötterna :sad:)

Annis hopplopp (5 fel)