Vi kom, vi såg, och ja – idag segrade vi!

Hela helgen har jag och hundarna spenderat på Kanonvallen i Åtvidaberg. Vi har tävlat och jag har varit funktionär och lite till. Nästan varje år har vi varit med på denna tvådagarstävling. Det enda år jag missat var den när jag hamnade på sjukhuset pga av ett inflammerat hundbett i fingrarna. Gud vad jag tjöt när läkaren sa att jag blev tvungen att stanna så att jag missade agility!!! Det var många år sen vill jag lova! 😳

Kanonsabotören hoppas jag arrangeras fler år då det var för exakt ett år sedan som Era sprang sin första nolla och vann. En grym känsla det där! 😆 Det var även på Kanonsabotören som Era fick debutera i agilityklass. Mycket har hänt sedan dess men kanske inte riktigt så mycket resultatmässigt. Lördagen skulle vi nästan kunna dra ett streck över. Om det inte vore för Era. Han må ha flygit över gungan som värsta kamikazepilot. Men allt som hände innan, och efter, var så jäkla fint att jag blir både ledsen och glad på samma gång. Ledsen för att han verkligen inte kan göra som han gör på träning när han är speedad på tävling, och glad för att han jobbar linjer så fint och självständigt att jag ibland känner mig överflödig. Och som om inte det loppet var tillräckligt att få matte salig går han in och kör ett sådant fint hopplopp att jag får rysningar i kroppen. Om det är något lopp som jag önskade skulle finnas på film från helgen så är det lördagens hopplopp. Och skulle inte jag ändrat mig precis innan starten i mitt handlingsalternativ mellan hopphinder nr 3 och tunneln nr 4, skulle jag inte stått i vägen för Era när han skulle in i tunneln. Jag vet inte hur jag tänkte att jag skulle vara snabbare än Era . . . Men alla 16 hinder efter var som en dröm! Flera timmar efter var jag fortfarande hög på adrenalin och lite satt även kvar inför Eras första lopp på söndagen.

Nästa torsdag ska jag tillsammans med Ida åka till Uppsalatrakten för att tävla i 3 dagar på Slottshoppet. Kruxet med detta är att klass 1 går helt andra dagar än klass 2. Och jag bara dit de dagar som klass 2 kör. Och från det att anmälningstiden gick ut till tävlingsdagarna hade jag fyra lopp på mig att ta vår uppflyttningspinne i agility. Vadstena försvann med flying contacts och rivning. Frövi tävlade Emma och där var det verkligen inga running contacts eller 2av2på. Har jag hört. 😉 Det lämnade helgens två agilitylopp kvar. Lördagens försvann med en broms som inte vill användas. (Dock stannade han fint på balansen!) Första loppet för dagen på söndagen var Eras agilitylopp. Som började med en raksträcka på 5 hinder! Jag vågade lämna honom. Det var lugnt och kontrollerat under 5 hinder och sedan kände jag att jag bara flöt med strömmen! Men vilken ström! Jag är inte helt 100 på att det var jag som gav Era släppkommando eller inte från kontaktfälten eller om han stack tidigare men helt klart gjorde han 2av2på! Och då gungan inte var med kunde Era låta bli att agera Kamikaze. Vilket även innebar att vi nollade ännu en agilitybana genom en vinst!!! Vilken lycka!!! :grin:(Mindre lyckat att behöva ett helt år på sig att ta sig ur en klass . . . )

Idag gick det mindre bra i hoppklassen för Era men vi tog väl ut vår tur i första loppet. Därmot gick både Azlan och Anni så mycket bättre idag än de gjorde igår. Azlan var som en disträ Josefin igår i båda klasserna. Pinsamt att köra klass 3 när hunden inte klarade av att fokusera. All tid som han inte lyssnade på mig tog han igen idag och vi var så nära att gå runt hopp 3-banan med bara en 5-felare. Men jag ändrade mig när jag sprang då jag tyckte att Azlan hade mer tryckt än beräknat inne på plan. Så han satte nosen i fel tunnel. Vilket inte gör mig något då han var så mycket mer samarbetsvillig idag än igår. Anni hade ungefär samma problem som Azlan under lördagen även om hon mest tappade fokusen när hon kom till slalomet. 🙄 Dagens agilityklass gick bättre även om det resultatmässigt inte gick det utan blev en disk. Tyvärr märks det att jag tränar Anni alldeles för sällan nu för tiden och det tar ett par lopp för henne att komma på vad agility går ut på – nolla och snabbaste tiden! Tydligen räckte det med 3 lopp för att hon skulle börja trycka på och jobba linjerna. Skruttfian sprang ett riktigt snyggt lopp som tyvärr ledde till ett missförstånd mellan henne och mig och vägran var ett faktum. Det är jäkligt tur att hon ska följa med till Slottshoppet i 3 dagar för jag fick verkligen mersmak av att tävla henne! Det är så roligt när hundarna smarbetar med föraren!

Just det, Azlan visade att han visst kan göra så som matte visar när han slog till och blev 4 av 80 hundar. Så nu får jag försöka bestämma mig om jag vill, eller inte vill, flytta upp honom till klass 3 på heltid. Det lutar åt att han får skippa klass 3 . . .

Annonser

6 reaktioner på ”Vi kom, vi såg, och ja – idag segrade vi!

  1. Heja Era å heja Azlan! Duktiga killar! 😀 Hoppas att få heja åt alla tre hudnar efter slottshoppet! 😉
    Puss på dig, synd att vi knappt hann prata i helgen. När ses vi nästa gång då? Måste planera in en dejt helt enkelt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s