Ändrade planer eftersom vi bara hade tur med vädret.

Det får bli en kortis idag. Tiden sprang iväg när jag satte mig framför datorn. Istället för att ägna mig åt det jag tänkt, dvs blogga, så har jag uppdaterat mig genom andras bloggar. 😛 Trots att jag har haft hela dagen på mig egentligen då jag inte har haft några måsten. Men min sista semesterdag har gått riktigt fort då jag har packat upp allt som behövdes och förberett mig på morgondagen genom att städa undan i mitt rum. För denna syn mötte mig när jag kom hem i onsdags! (Plus upptäckten av att en katt gjort både nr 1 och 2 i sängen. :sad:)

Jag lovar – det såg inte ut så här när jag åkte hemifrån!!! 😯 Visserligen en ganska enkel förklaring då min bror bestämt sig för att ommöblera vardagsrummet och därmed slängt in den bokhyllan med saker som skulle in i mitt rum. Han hade kanske kunnat vänta en dag till så hade jag fått mer än fyra timmars sömn inför Slottshoppet! 🙄 Allt hann inte bli färdigt eftersom jag när jag ändå var igång började sortera bland sakerna. Idag har jag nästan bara ägnat mig åt skrivbordet och koppla in datorn på ett sätt som blev bra från början (använder ju brorsans extra dator som har trasig fläkt vilket gör att jag sitter med en extern fläkt för tillfället). Det tar tid att städa!!! Och antagligen därför jag gör det så sällan . . . 😉

En ny hörna för böckerna-som-står -på-tur blev det.

Slottshoppet då? Förutom att det var en välarrangerad tävling som gav mersmak av att få tävla så många dagar i rad och att vi hade det supertrevligt med Ida och pojkarna, var just denna tävling vår sämsta tävling någonsin. Azlan gick orent på morgonen då vi skulle åka men vi hade ändå bestämt oss för att skippa hans start som låg först så att vi kunde få sova lite längre. Men den irriterade huden som jag såg vid första kollen visade sig vara en sprucken klo. Även om jag inte såg det förens på fredagen. Det kan vara så att den gått sönder på grund av att Azlan tuggat och slickat där han varit irriterad. Den hunden har ju fortfarande inte fått någon bra klokvalité sedan i vintras. Jag har precis bytt foder för att se om det hjälper istället för att bara ge tillskott. Slutsatsen av detta är att jag som tur var inte har en halt hund men en hund som har en sådan kloskada att han måste till veterinären imorgon. Första, och förhoppningsvis den sista, gången jag strycker en hund pga av hälsoskäl!

Hela sommaren har jag sett fram emot denna tävling. Tänk att få springa 15 lopp! Det var vad jag skulle ha sprungit dessa dagar. Nu sprang jag 12. Eller vänta  – gjorde jag verkligen det??? Sedan jag började tävla med Anni och Era har aldrig haft en sådan dålig tävling. 11 diskade lopp! Det är verkligen så att jag skäms!!! 😳 Först tänkte jag att det berodde på att vi inte tränat. Men Kanonsabotören var inte för mindre än två veckor sedan och där hade jag en underbar känsla inne på plan med alla hundarna. Vi hade skoj tillsammans och det mesta flöt på bra. Vi hade flyt och samarbete inne på plan! Precis som det ska vara! Så även om vi inte tränat mer än dagen innan Slottshoppet kan väl inte allt försvinna på den tiden??? Vi kan väl säga att vi hjälptes åt att skapa den dåliga känslan inne på plan. Jag hittade inte attityden som kan ta fram det bästa hos hundarna och jag slarvar i handlingen så fort det redan blivit ett fel. Anni sprang förbi hinder lite varstans så där som hon inte gjort på länge. Era flickade till oss en disk i varje hopplopp. I helt konstiga situationer. I två var det konstiga flickar när jag gjorde en jaakko. Jag behöver väl inte säga att det ytterst, ytterst sällan har hänt? Den sista ska ni få se på film. Det komiska är att i agilityklassen sprang han förbi ett hinder då han var tajt ut ur en tunnel för att fråga om vägen. Betydligt tajtare än jag trodde att han skulle vara. Han brukar jobba linjen jag bjuder och söka upp hindrena så fint att det förtog hela tjusningen med att vara på tävling nu när han i flera lopp behövde så mycker mer av mig än jag är van vid. Jag hoppas bara att det var något tillfälligt. Tack och lov bröt jag inte ihop utan blev sur och bitter så att jag jobbade som en gnu för att få runt Anni i vårt allra sista lopp. 11 pinsamma diskar. Och en ensam men just därför alldeles, alldeles underbar agility 2-pinne. 😀 Och istället för att åka hem och inse att vi bara har ett par individuella starter sent i höst då jag ska försöka tävla ett par IK1, åkte jag hem med ett tydligt mål att hitta fler agilitytävlingar. Jag vet att vi är så mycket bättre än vi uppförde oss på Slottshoppet. Och jag kommer inte att nöja mig med att avsluta året utan minst ett nollat hopplopp! Så 4 dagar mindre IK1 och 12 dagar mer agility. Det blir 17 dagar totalt och 34 till lopp. Kan jag inte få minst en till nolla under dessa lopp så ska jag bara ägna mig åt vallning nästa år . . .


(Slottshoppets ”bästa” Era-lopp)

Annonser