Ibland blir dagen inte som man tänkt sig!

Tidigt imorse, eller tidigt och tidigt, ja tidigt för mig i alla fall, ringde chefen och ville att jag skulle komma in och jobba på min lediga dag. Så istället för att baka lussekatter och Medihas chokladkakor med nutella, träna med hundarna utan stress, sy skydd till balanshindrena och fixa med lite annat smått och gott, blev det jobb hela dagen lång. Kommer definitivt att kännas värt det när man får lite extra klirr i kassan inför jul men inte just idag! 😉 Men då jag bestämt med Therese att ha vårt samtal om RC nu ikväll var jag tvungen att fixa nya filmer. Vårt kortaste pass någonsin kändes det som när jag bara tränade Era och Gavi 4 min var! Men riktigt skönt att ha det gjort! Känslan var bra när jag åkte till jobbet!

Nu har jag suttit och redigerat filmerna. Klippt, sänkt hastigheten och tagit ögonblicksfoton. Insåg att man kunde ta sådana kort och kommer nog fortsätta att göra så för att se om jag kan ändra procenten av vissa typer av träffar till fler eller färre. Jag kan konstatera att Era var mer som han brukar idag även om farten uppenbarligen är ett problem för att få lika många träffar som han brukar. Jag har också problem med att urskilja de halvbra jämfört med de riktigt bra. Och de som inte ens är ok för att han är någon millimeter fel. Men jag blir nog bättre med tiden precis som hundarna! 😀 Förra gången kändes det ju som att Gavi fick in bättre flyt över bommen efter min lilla hinderkombination. Och ja, idag kan man verkligen konstatera att det har gett resultat. Vi hann bara med 5 försök men alla dessa satte han! Och titta på hur han springer! Hur brett som helst mellan bakbenen! Just nu belönar jag alla försök som inte slutar med ett skutt. Men precis som med Era behöver jag lära mig urskilja de bästa träffarna mot de som är mindre bra. Det slår mig dock att de där elektroniska kontaktfälten gärna får vara norm när RC nu håller på att bli standard där ute på tävlingsbanorna. Det skulle inte skada i alla fall. 😛

ERAS RC

GAVIS RC

Annonser

Fortsatt rc-träning och hoppteknik

Den här veckan är vi återigen igång med RC-träningen och idag även hoppteknik. Det tar verkligen tid att bygga övningarna så den här veckan tänker jag inte bygga om något mer! Ja, lite i hopptekniken och jag måste lägga till en tunnel i RC-träningen men förutom det – inget mer byggande! Men först; igår byggde Era och jag upp en del av ena hoppklassen från Vårgårda i helgen. Eller Era och jag, jag stod väl för byggandet och han rusade omkring med leksaken. Bra fördelning på arbetsuppgifter här. 😉 När man bygger efter film så stämmer inte allt men det blev säkert på ett ungefär så att jag kunde köra till hinder nummer 11. Det bästa med det jag byggde från filmen var att det fanns många hinderfällor. Vi kan många saker som ett klass 3-ekipage men vi har dessvärre ingen erfarenhet av många hinderfällor. Och när min hund anser att jag är som en vägskylt som visar vägen men inte är del av resan, ja då sitter han över hinder på vägen trots att jag säger hans namn. Eller skriker. Det här med kontakt måste fungera från båda hållen. Men efter lite bankande/skrikande/fiskande så bjöd Era in mig på resan. Och då satte vi försöken efter! Blir så klart väldigt sugen på att träna mer klass 3-banor med många hinderfällor men de får vänta tills nästa vecka. Helgens hopplopp hade inga fällor som jag lade märke till utan där handlade det mest om att klara av att ta det hindret som stod i linje på rätt sätt. Det är inte samma sak som att tunneln pekar rakt mot slalom istället för hopphindret de ska till. Eller att slalomet slutar i närheten av ett hopphinder när de ska 90 grader till en tunnel. Åt samma håll som tunneln är. För det är självklart att man tar det hopphindret på vägen då, liksom. Trots att matte ropar. Jag inser att jag måste bli duktig på dubbelblindbyten för om det är något min hund ändå är duktig på så är det att lyssna på axlarna. Att lura honom bort från hinder genom att byta drivaxel fungerar över förväntan. Hur svårt kan det vara att bli bra på det? 😛

Jag glömde!!! Era rev inte ett enda hinder på gårdagens träningspass! Det tror jag i alla fall inte. Kan inte minnas att jag plockade upp någon bom men nu när jag skriver det blir jag osäker. Tänk om jag är så van vid det att jag inte ens reflekterar över det . . .

 

Bästa agilityplanen i Ydre! Ja, kanske till och med den enda. 😉

På bilden ser ni dagens träning. Igår tränade Gavi RC med den korta röda tunneln efter två delar från balansen. Hundtränaren i mig gillar inte att bara få 50 % korrekta utföranden så inför dagens pass funderade jag lite. Vad är det som gör att han missar genom ett stort språng i slutet? Min tanke var att brädan är för tjock. Att jag skulle behöva hitta en tunnare planka. Att springa i maxhastighet är naturligt för Gavi och även om jag tycker att Gavi gör så även på brädan kan fallet inte vara så när han får till hoppsprången på slutet. Så idag byggde jag en liten kombination med två långa tunnlar innan han kom till alla delar från balansen. Dessvärre glömde jag bort att minnet var fullt på mobilen så jag fick bara med ett försök innan jag kollade av och såg att mobilen inte filmade. Gavi var för trött för att köra ett längre pass efter det så jag filmade bara tre försök efter jag ordnat med lite minne. På filmen från idag är första försöket det allra första försöket för dagen. Sedan tränar vi säkert i 7 minuter innan jag upptäcker att mobilen inte filmar. Jag filmar tre försök innan jag låter honom få vila. Ser ni skillnaden??? Efter ett par försök som såg ut som gårdagens började träffarna mer och mer se ut som de gör på filmen. Förstår ni att jag längtar till på fredag då jag kan träna igen!!! Är så nyfiken på att se om han kommer  fortsätta springa som han gör i slutet av träningspasset eller om han kommer att fortsätta med de stora sprången! Dumt att behöva jobba dagtid . . .

Gavi RC – tisdag

Gavi RC – onsdag

Eras pass var nästan mer intressant än Gavis. För när bommen ligger ner eller är upphöjd en del så får Era in träff efter träff. i alla fall passen innan detta. Det började rätt så bra men sedan så ville jag prova att svänga honom. Uppenbarligen dum idé för efter det gjorde han som Gavi – stort språng. Jag hoppas att det bara är en tillfällighet! Även om jag misstänker att det hade mer med farten att göra. Det bästa med honom är dock att han springer mot utlagd leksak i full fart även om han är ute efter bollen som jag kastar. Ibland före, oftast efter, men farten blir inte sämre för det. Och tidigare har inte träffarna heller påverkats. Vi får se vad som händer på fredag. Uppenbarligen mycket nyttigt träningspass idag! 😀

Hopptekniken har jag bara filmat Gavi då jag glömde bort att filma Era. Azlan har ett sår mellan ett par tår så han får inte springa på balanshindren eller hoppa fram tills det är läkt. Dagens träning har varit intressant ur många perspektiv. Idag provade vi distance grids. Jag ser i mina anteckningar här hemma att man bara ska ha tre låga hopphinder innan. Jag tog fyra. Dessutom ska man börja med betydligt längre avstånd så att de får plats med ett galoppsprång. Behöver nog skriva en minnesanteckning på övningarna och ha på mobilen . . . 😳 I alla fall, Era hade problem med farten. Han tar inte i om inte jag är framför honom. Det blir helt fel för honom. Dvs idag då jag hade det kortare mellan de två sista så var det inte tänkt att de skulle ta ett extra språng mellan hindren. Det gjorde han även på det kortare avståndet om inte jag var framför. Vilket får mig att inse att vi behöver träna att driva framåt när jag står still. Däremot så hoppar han fint! 😀 Gavi var också intressant att titta på. Han har inga större problem med släppet framåt men jag behöver plugga på hur det var man gjorde set point nu igen då jag skulle vilja att han rundar sig mer över hoppet. Det är svårt att se på Gavi hur han hoppar för han har så mycket päls som reser sig upp när han rör sig. Särskilt över manken och baken! Min fråga till er är, vilket avstånd är det man ska börja ha mellan de sista hindren? Jag fick för mig att det var 10 steg.

Lyckad tävling!

Med tanke på hur jag känt det den senaste tiden vi varit och tävlat var dagens tävling i Karlskoga något alldeles speciellt. Här kommer anledningarna!

1. För en gångs skull hade jag fler än 4-5 h sömn bakom mig när jag vaknade.

2. Jag hade gott om tid på mig att göra mig i ordning på morgonen då allt var förberett in i det minsta.

3. När resan startade pirrade det i hela kroppen. Av förväntan! Vi skulle få tävla klass 3!!!

4. Anledningen till att åka till Karlskoga var inte för att plocka sista agilitypinnen utan för att få tävla klass 3!

5. När jag gick banvandringen för klass 2 funderade jag ändå nyfiket på hur klass 3-banan skulle vara.

6. Även om jag gärna vill ha sista pinnen i agility och faktiskt tycker att Era skulle kunna göra både fina kontaktfält, inte riva och ledsagas rätt av matte som han gör på många tävlingar (bara inte samtidigt), åtminstone en gång känner jag varken bu eller bä inför att han hoppade gungan idag.

7. Era blir inte direkt bättre av att inte tävla ofta när det kommer till att vistas runt banan. Eller i starten. Men vi löste det! I första låg han (men kan ha tjuvstartat någon halvsekund innan jag skulle säga ok) och i andra försökte jag ändra riktningen på honom men insåg mig besegrad och visade bara första hindret innan jag släppte på. Vissa saker känns mycket självklart.

8. Vi, jag och Era, fick tävla klass 3!!! Rolig bana som passade oss bra med en del teknik men med en stor dos flyt. Allt med detta är bara så roligt!!!

9. Vem bryr sig att vi hade två stora misstag under loppet när vi gick i mål med 5 fel och fick en SM-pinne! Det spelar ingen roll att alla andra var i Vårgårda och tävlade. Vi tog oss runt!

10. Att om vi inte hade fått de där misstagen, så hade vi kunnat få cert idag. Med all sannolikhet även ett lopp under 30 sek. Synd att Era inte såg hopphindret för att han sökte upp mig först!

11. Notera de små misstagen som gav ett par sega svängar men inte bry sig så mycket om dem för att vi faktiskt tog oss runt en klass 3-bana på vårt andra försök.

12. För att jag kan fokusera på de positiva sakerna tack vare att hopp 3-loppet ändå gick vägen. Som balansen. Eller att han fixade alla mindre bra förarmissar utan att riva. Att slalom är ett bra verktyg att ha. De fina svängarna. Vägarna över långhoppet och oxern.

13. Jag längtar till nästa klass 3-tävling!

 

Klass 2 https://www.facebook.com/photo.php?v=10152155648450809&l=4231665542137849715

 

Klass 3 https://www.facebook.com/photo.php?v=10152155632720809&l=4038181883160235849

 

 

Ibland går det ner. Oftast går det upp!

Häromdagen när jag tränade Era blev jag tjutfärdig. Något som aldrig hänt tidigare. Kände mig så frustrerad och besviken när han flickade, saknade  tryck och inte ens klarade av att runda ett hinderstöd trots att jag belönade upp det. Problemet är att detta inte var första passet där han gör saker som inte är väntat. Många situationer blir fel men efter en repetition med belöning brukar jag få tillbaka hunden som jag räknar med att ha på agilityplanen. Men i måndags klarade jag inte av att jag inte ens kunde skicka honom runt ett hinderstöd. Något som han har kunnat sedan han var 5 månader. Jag hade tänkt träna gungan genom att först skicka honom runt ett hinderstöd och sedan upp på gungan. På ena sidan fanns en tunnel. Varje gång jag ville skicka honom runt hinderstödet ställde han sig blankt till min önskan. Han sökte av hela området och ansåg att tunneln var det enda tänkbara alternativet. Även när jag belönat upp runda hinderstödet förstod han inte att det var det jag ville att han skulle göra när jag sa ok. Så istället för att träna gungan fick jag belöna upp något som inte ens fungerade att belöna upp. Jag har aldrig känt mig så uppgiven efter ett träningspass. Därför var dagens träningspass helt underbart! De enda felen Era gjorde idag var när jag släppte kontakten och blev för passiv. Precis som ett träningspass ska vara!

 

Byggde upp Tunnelbanan som Birgitta Hermansson snickrat ihop. Eftersom jag var ledig idag kunde vi ägna oss åt tre övningar innan det fick räcka. Vårt största problem när vi tränar är att varken Era eller jag är som vi är på tävling. När vi tävlar så har vi bara ett mål – framåt! Vi är båda offensiva. När vi tränar är vi båda lite layback. Era har inte samma tryck och själv är jag väldigt passiv. Det är inte förens det blir fel som jag taggar till. Fast vissa banor har jag svårare att hitta rätt attityd till. Vet inte hur många gånger Jenny Damm kommenterat detta på kurs men hur gör man? Hur hittar man rätt attityd även till träningen? Tycker det är supersvårt när jag kör korta kombinationer. Har försökt att tänka att vi bara har ett försök. Det hjälper inte. Det enda positiva är att när det verkligen gäller så löser vi svårigheterna bättre än på träning.

Dagens pass var inget undantag men till skillnad från måndagens träning kändes denna träning precis som den ska. Vi gjorde det vi skulle när vi var där vi skulle. Era läste linjerna och svarade på min handling på rätt sätt. Både han och jag har verktygen och vi kan använda dem. Vilken tur att jag filmade!!! 😀 Tyvärr syns det inte på filmen att han gör kalasfina ”vänd” över ett hopphinder som inte syns på bilden. Han gör det även fint ur en tunnel på första övningen. Han tvekar inte åt vilket håll han ska ut från tunnlarna trots att de är böjda åt fel håll. Han funderade aldrig på att ta hopphindret som stod tajt bredvid ena tunnelingången. Det finns så mycket att vara glad för när det kommer till Eras agilitykunskaper. Så mycket. Men precis som jag kan han göra fel även om jag gör rätt. Som tur är det ändå inte vanligt. För oftast gör han precis som jag visar. Efter att ha tränat och tävlat Azlan är det en sådan befrielse att felen man gör helt och hållet beror på en själv! 😛

Jag skulle ju köra mängdträning med Gavi i hoppteknik och rc men de senaste två passen har vi ägnat oss åt handling istället. Det tar tid att bygga bana och det tar tid att plocka isär balansen för att sedan bygga ihop den igen. Era och jag ska  tävla i helgen så denna vecka behövde jag lägga lite krut på honom. Träna gunga, balans och handling. Så därför har jag anpassat Gavis träningspass efter det. Dessutom kände jag att jag behöver fundera lite på Gavis rc. Vi har kört två pass sedan jag skrev sist. Pass 4 med två delar av balansen och en jollyboll utlagd för att springa mot. Det gick bra. Men inte riktigt samma tryck som när jag kastar pipbollen. Gången efter använde jag mig av en tunnel då jag läst på Silvia Trkmans sida om att en av hennes hundar fungerade bäst med en tunnel efter. Gavi älskar tunnlar men jag tror att jag behöver ta med en kortare tunnel än 5 m då han inte sög framåt mot jollybollen utan jag fick kasta boll istället för att få ut maxfarten. Den kortare tunneln jag har är dessvärre mindre i omkrets men Gavi är som tur inte så stor så det kan nog gå ändå. För passen börjar alltid med bra träffar. Men när jag kastar så räcker det med ett par försök med fel belöningsplacering för att han ska börja göra fel. Med den kortare tunneln kan jag nog lägga jollybollen efter och ändå få honom att suga framåt. Nästa vecka ska jag utvärdera efter ett par träningspass. Tror att det kommer att fungera fint. Lite svårt att filma när jag monterat ner hela balansen men sen kom jag på att gungan kan fungera som stöd. Behöver ett bättre ställ dock så att filmen inte blir för sne.

Ni har ju inte fått se vår fina gunga som färdig! Jag har skippat att ha olika färger på mattan för det beteendet som jag vill ha på gungan handlar inte om att träffa kontaktfält. Dock har jag målade lister som tydligt visar var kontaktfälten är för säkerhetsskull. 😉 Gavi har redan fått leka bangleken så han börjar bli säker på vad han ska göra. Och ingen rädsla här inte! Idag började jag att få honom att gå över hela gungan. Jag kommer att göra precis som med Era och få honom att springa i full fart ut till brädans längd sen när han blir bekväm med att ta sig hela vägen över brädan. (Provade detta med Era häromdagen men han tyckte det var väldigt konstigt att gungan inte åkte ner och hoppade av istället. ) Det svåra med Gavi, och även Era, är att de spretar så mycket med sina ben. Ni skulle se dem på Sagostenen som jag använder för att göra gymövningar! Därför är det ganska nyttigt att träna på att behålla positionen på gungan med alla fyra ben. Inte lätt hälsar Gavi.

Kan ni ana hur mycket jag längtar till att få sätta igång ordentligt med Gavi? Att få börja träna med höjd? Och sätta igång med slalomträningen? Det är väldigt jobbigt!!! Min känsla nu är att Gavi kommer att bli superhäftig att köra agility med. Förstår ni – häftigare än Era! Galet vad kul jag kommer att ha framöver med mina bc-killar! Vilka härliga lopp som väntar oss! :mrgreen:

RC – Pass 3

RUNNING CONTACTS

Idag körde vi vidare på RC. Era ska jag se till att höja vinkeln för då han har så hög lyckandeprocent. Idag var dock gungan ivägen så ansatsen blev lite fel och då sladdade han av brädan ett par gånger. Kan vara för att jag kastar alldeles för sent så att han inte siktar framåt. Jag ska bli bättre på att kasta tidigare! Inte särskilt kvinnlig av mig för jag klarar inte av kasta och titta på att det blir rätt samtidigt! Kastar jag för tidigt skippar båda hundarna brädan om jag inte håller i dem. Vilket är helt omöjligt att få till på vänster sida. Och klarar man verkligen av att klicka? Funderar på att sätta en iklick under foten för jag klarar inte tekniken. Därför klappar jag händerna istället när det blir rätt. En längre belöning borde särskilja träffarna? Gavi skiftar fortfarande mellan bra försök och ett stort steg. Dock tyckte jag att de två sista försöken idag var riktigt fina. Han hade en helt annan springstil än tidigare. Hoppas att det följer med till nästa pass!

Era

Gavi

Vi körde lite agility istället för hoppteknik idag. Byggde upp en bana som jag körde med Era när han var 17 månader. Lite slarvig med banvandringen när jag tränar så jag glömde vägen vid första försöket. Men sen så visade både Era och jag att vi fått fler verktyg i vår låda! Härligt enkelt agilitypass! Gavi fick köra handling idag och jag har inga direkta krav på honom när vi kör förutom att sitta i starten. Ibland missar han men han är bara 9 månader och jag har lika många månader på mig att göra honom till en grym agilityhund. Farten saknar han inte kan vi väl säga. Både positivt och negativt för den där hjärnan hänger ju inte alltid med! Vilken tur att jag är rätt så lat och inte tränar så ofta! För det är verkligen svårt att hålla sig borta. 😛

Pass 2 – hoppteknik och RC

HOPPTEKNIK

Efter Emmas och Fannys råd på söndagens hoppteknikfilmer tog jag med mig borren till agilityplanen för att ordna lägre höjder. Det är inte helt lätt att borra. Det svåraste är att få ut borren från hålet eftersom jag borrat igenom stöden. Vill att det ska vara möjligt att skjuta på från andra hållet om hinderhållaren skulle frysa fast i vinter. Det gick  åt ett par svordomar innan jag blev färdig . . . 🙄 Jag har för mig att man kan variera mellan 6 och 8 fotsteg när man kör basic grids och i söndags hade jag 6 fotsteg. Borde kanske börjat med lite längre avstånd så igår tog jag 7 fotsteg. Med mycket lägre höjd blev det lättare för alla hundarna. Nu är ju inte jag en expert på detta område och det är just därför jag kommer att filma de kommande passen. Det jag tycker jag ser är att Azlan är den som behöver övningarna mest. Önskar så att han kunde sänka huvudet när han hoppar! Och appråpå hoppar – visst är Era söt när vi går från belöningen till starten? Även om det är ett beteende som jag försöker att minska då det är lite irriterande. Han gör ju så jämt! Men sött är det. 😛

Azlan

Era

Gavi

 RUNNING CONTACTS

Vet ni hur mycket träningsvärk jag har??? Av att kasta en boll!!! Så mycket att jag var tvungen att ta ledigt från agilityträningen idag! 😆 Azlan hamnade på film igår men oj, vad svårt det är att se hans små pinnben! Som tur är finns det inga krav på honom att göra rätt. Era fixade jag en liten vinkel på och efter ett par försök då han gjorde lite annat satte han majoriteten av försöken. Jag gillar inte att han sätter sin ena framtass längst fram på brädan. Ibland precis på kanten. Och bara den! Vem tusan hinner att se det? Gavi fick in riktigt fina träffar i början av passet men sen så började han trampa av precis innan kontaktfältet. Gissningsvis var det ett par dåliga kast av mig som gav upphov till dem. Jag hoppas att dagens vila får oss båda att bättra oss imorgon.

Era

IMG_7466[1]
Den här tassen missar nog många att se. Och då var denna inte den som var längst ut!

IMG_7463[1]
Också lätt att missa?

 

IMG_7464[1]
Den här träffen hade både framfötter och bakfötterna på kontaktfältet. Ingen missar en sådan träff.

Gavi

IMG_7473[1]
Sådana här kast var nog orsaken till missarna som kom.

IMG_7472[1]
Inte en enda tass på kontaktfältet här inte.

IMG_7470[1]
Det här steget efterföljs av . . .

IMG_7471[1]
av dessa bakfötter. Om jag får önska så är det så här jag vill att det ska se ut.




Azlan




Hoppteknik och RC – precis vad en Gavi behöver!

De kommande veckorna tänker jag ägna mig åt mängdträning. Fokusen kommer att ligga på Gavis grundträning och någon enstaka bana för mig och Era. Just nu känner jag att Gavi måste ägna sig åt hoppteknik. Plus running contacts. Hoppteknik då Gavi har fått börja hoppa hinder med höjd. Vi gör inget avancerat utan han har testat korta övningar med höjden 30-45 cm. Han hoppar inte direkt snyggt då han bara har en växel. Övningar där han måste samla sig och börja tänka är precis vad han behöver just nu när jag dessutom börjat träna rc med honom! Så alla som inte orkar se sådana filmer bör hålla sig borta från bloggen under den kommande tiden! 😉 Självklart blir det en hel del filmer för även de andra killarna får samma träning. Tyvärr är inte Azlans rc med på film denna gång då jag är aningens blond och inte lyckades filma mer än mitt huvud och mängder med luft vid vårt första träningspass. När jag skulle göra hoppteknikövningen så kom jag på att jag kunde använda mig av knappen där man vänder på kameran så att man filmar/tar kort på det som är närmast skärmen. Smart Josefin! Det gjorde det enklare att se vad som fångas på bild! 😳 Bc-killarna fick hänga med på en extra träningssväng bara för att få något av dagens rc med på film.

HOPPTEKNIK

Vi kan väl säga att Azlan egentligen är den som mest behöver hoppteknikövningar? Eftersom han sällan river på tävling är det inget jag bryr mig om men nu får han hänga på av bara farten när jag tränar de andra. Vem vet? Gamla hundar kanske kan lära sig något! 😛 Era ser rätt så ok ut tycker jag men Gavi behöver som sagt träning. Han har precis fått börja hoppa så det är inget konstigt med det. Nu måste jag bara gräva långt i mitt minne för att komma på hur de olika övningarna ska vara. Konstigt nog är det bara basic och distance grids som fastnat i huvudet. En början i alla fall!

Tillägg: Emma gav mig rådet att sänka hindren när vi tränade basic grid så imorgon behöver jag ta med mig borren till planen. Jag har bara 3 hinder lägre än 30 cm! Vem behöver lägre när man har largehundar? 😛

Azlan

Era

Gavi

RUNNING CONTACTS

Inte är det lätt att kasta rätt. Eller att lyckas med att bara klicka när de springer rätt. Svårt, svårt, men det kanske blir bra det här! Gavi är svårast då han tycker det är helballt att springa och till 90 % springer på brädan och de andra bredvid eller bara på kontaktfältet. Gissningsvis har jag kanske gått lite för fort fram med ansatsen. Jag får variera lite så att jag belönar upp själva brädan ett par gånger under passen. Vi får se hur det utvecklas under veckan. Era träffar rätt till 99 %! Men jag började träna rc med honom så det är kanske inte så konstigt. Och min tanke har alltid varit att Era ska ha rc med tanke på hans höfter. Nu när jag har en agilityplan bara 6 min bort och en balansbom, ja då känns det som att vi kan börja träna det igen. Lite kul är det! Just nu i alla fall. 😉

Gavi

Gavi

Era