Kennelbesök, nytillskott och agilityvänner.

Nu har jag kidnappat mammas dator en sväng så det blir ett stressinlägg om förra helgens aktiviteter. Ser så fram emot att få tillbaka min dator från supporten senare i veckan! 😀 Många av er vet redan vad vi gjorde förra helgen. Fick ett samtal från uppfödaren om en deal jag inte kunde säga nej till. Det gällde bara att få mamma och resten av hushållet att säga ja! 😆 Tänk vad snälla de är som ställer upp! Därav åkte vi ner till Blekinge och kennel Sheepchaser förra lördagen. Jag bara älskar möjligheten till att valla med bra förutsättningar! Flera olika hagar som passar beroende på vad man behöver träna! Så ska jag få det här så småningom! 😉 Eftersom det var länge sedan vi vallade krävde jag inget vilket gör att man bara kan njuta över vad hunden erbjuder spontant. Både Era och Gavi gör saker som jag kan njuta av! Visserligen har Era lagt till sig lite dåliga vanor men han kan om han bara vill. Tänk om jag hade kunnat mer när jag fick honom. Och hade haft de rätta möjligheterna. Nu gäller det att se till att allt blir rätt med Gavi istället! Och oj, vilka fina saker han visar! Så himla söt!!!

 

eravallar2

 

 

eravallar1

 

 

gavivallar1

 

 

gavivallar2

 

 

Efter lite mer vallning på söndagen åkte vi vidare till Nybro för agility. Ett kvällspass hos Malin och Chrille med deras fina hundar och en förmiddagsträning ihop med Malin och Birgitta på måndagen. Och vet ni – om det är något jag saknar här ute på landet förutom mina kvällspromenader, så är det mina agilityvänner! Att ha ett par extra ögon på sig när man tränar är nödvändigt för att utvecklas. Ni vet hur lätt det är att tro sig göra något men som man i all sanning inte gör? Jag försöker att filma så mycket jag kan för att kunna checka av om min bild av träningspasset verkligen stämde med det jag kände när jag tränade. Och se det som jag inte ser när jag tränar. Dessutom insåg jag att jag inte får dra på benen längre när det kommer till att bygga de där 7 hopphindren som jag planerat. Att springa flytiga banor kräver lite mer än vad jag känner att jag kan ge just nu. 😳 Be om sol så att garaget går att vara i!

 

 

agilityskansen

 

Med i bilen hem från kenneln hade jag en extrahund. Glengreggs Chase, en 9-månaders import, ska få vara hos oss på kollo i ett par månader. Chase har under denna vecka som varit smält in i flocken utan problem. Som syster Beatrice sa – det känns som om han varit här hela tiden. När det kommer till det mesta stämmer det. Han och Gavi är som bästa kompisarna. De leker inne som ute i trädgården. De myser ihop även om Gavi inte alltid är den som tar initiativet. De första dagarna tävlade de på promenaden. Vilket dessvärre slutade i en krock där Gavi voltade flera meter upp i luften. Även Chase slog omkull ordentligt. Tänk er två bilar som krockar i en actionfilm – så otäckt var det! Hundarna överlevde som tur var utan skråmor, och jag såg till att börja turas om att ha dem kopplade. Mina hundar brukar inte bry sig på det viset om varandra så därför har jag aldrig haft detta problem. Men lat som jag är blev det så att en av våra korta promenader i kohagen skedde utan koppel. Och tror ni jag häpnade när jag insåg att min valp inte längre är valp!!! Han fick sig nog en ordentlig tankeställare av krocken så numera kan jag ha dem båda lösa då Gavi visar prov på mognad och har mer koll på Chase än Chase har på honom. Himla skönt att slippa koppel! Sängen är numera riktigt trång. Bc-killarna turas om att sova på golvet men när jag vaknar på morgonen sover jag sked med Chase, har Azlan under täcket någonstans och Gavi och Era turas om att ligga på min vänstra sida. Oftast är det nog Era som ligger på golvet när jag vaknar, vilket gör att han slåss med Gavi om platsen närmast mig på vänstra sidan för morgonmys. Chase och Azlan ligger säkert på sina platser!

 

 

chase1

 

 

Det märks att Chase fortfarande är valp och som många har sagt mig – bc-valpar är hemska! 😉 Nu är inte Chase hemsk men han verkar ha en förkärlek till att hitta på hyss när man stänger ner dem i mitt rum. Idag kom jag hem efter Eras och Gavis träning och fann en hel del söndertrasade papper. Inga viktiga tror jag, har inte tittat efter ännu, men jag inser att jag behöver plocka bort lite saker i mitt rum för att man säkert ska kunna förvara hundarna där när jag åker iväg. Och lägga in lite kartonger som det är ok att trasa sönder! 😛 Jag behöver köra den stora stålburen, som jag inte bryr mig om, till agilityplanen för Chase gillar inte att sitta uppbunden när jag tränar de andra. Alternativet är att alltid lämna honom hemma tills jag tränat upp självkontrollen men det känns jobbigt eftersom jag tänkt träna lite agilitygrunder med honom. Vi får se om jag kan hitta något godis som han gillar så att jag kan slänga ut det i gräset och därmed hålla honom sysselsatt en stund. Just nu är det bara leksak som gäller och man leker inte själv när lektanten håller på med någon annan! Klickern har jag ännu inte introducerat men det kommer. Det var det här med gott godis. 😀 Och att ta sig tid att träna inomhus en stund. Kanske ska önska oss lite regn istället för sol? 😉

Den här veckan kommer jag att spendera en hel del tid på Willys så jag räknar inte med att vi hinner så mycket träning. Men nästa vecka, nästa vecka hoppas jag att två av killarna kommer att få en trevlig överraskning . . . 😆

 

chase2

 

 

 

 

chase3

 

 

 

chase4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Kaos bland hindrena!

Blir så konstigt när man bloggar i mobilen men nu är det åtgärdat! 😀

 

Åh, vad jag återigen känner mig glad över att det är ett antal månader kvar tills Gavi ska debutera! Visserligen finns det ingen tidspress, han blir klar när han blir, men siktet är ändå att vara redo för klass 1 till debuten. Hinderinlärningen må gå fort men oj, vad vi har mycket att jobba med när det kommer till handlingen! Gavi har fått samma grundträning som Era men jag måste ha missat något. 😛

 

20140413-214938.jpg

 

Jag har en tunneltok! Så fort jag släpper det minsta har Gavi dragit in i en tunnel! Tränade häromdagen på att hoppa mot tunnelingången men att inte ta den. Slutade med att han inte ens ville hoppa. Supersvårt sa Gavi! Han har hindersug. Men inte tillräckligt för att få honom att söka hindren på linjen om det betyder att han måste bromsa. Gavi och Era är verkligen som natt och dag! Här trodde jag att jag skulle ha en stor fördel av att ha tränat upp Era och vant mig vid hans fart! Så fort jag börjar få in pengar igen blir det att boka in ett besök i Falkenberg! Här ser ni en film som visar kaoset! 😉

 

 

 

 

20140413-221147.jpg

Just nu suger det supermycket i tävlingstarmen! För mig är tävlandet en morot som ger energi. För långa uppehåll gör mig deprimerad och omotiverad. Går in på SBKTävling flera gånger i veckan och tittar på tävlingar. Som om det skulle göra saken bättre. Jag kan inte planera in något! Träningsmoralen är ganska låg när det kommer till Era. Har verkligen svårt att hitta rätt taggning vilket märks i övningarna. Det tar ett par försök innan jag bryr mig tillräckligt om vi sätter det eller inte! Inte det bästa sättet att träna . . . 😳

 

 

I brist på annat . . .

som tid att skriva om helgen och nytillskottet, bjuder jag på en liten kortfilm från förra veckans träning. Frånvaron av agility de senaste två dagarna har byggt upp ett ordentligt sug till att träna RC. Det har nästan gått en hel vecka nu!!! Längtar så till imorgon när jag är ledig och har all tid i världen på mig att bygga bana och träna! Ska klura på hur jag ska förändra balansen och ansatsen för att öka störningen under tiden som jag jobbar ikväll. 😀 Om någon har tips på hur jag kan träna uppfarten utan att Gavi behöver ta hela balansen vore jag tacksam! Har funderat på det länge nu för allt hänger på hur han tar uppfarten. Om han trampar på kontaktfältet, och inte tar ett stort kliv upp precis ovanför kf, och om han har rätt balans när han springer uppfarten brukar det inte vara någon tvekan om att det blir rätt i slutet. Jag känner mig mest orolig över det för han har ramlat ner från balansen fler gånger än Era och Azlan. Tror han har gjort det 4-5 gånger hittills och det är verkligen inte ok. Så hur hjälper jag honom? Att ställa ett bord och ha belöningen där kräver nämligen ett riktigt stort bord . . .

Kortfilmen är från när vi tränar serpentin förra veckan. Gavi har en bit kvar innan jag kan ställa dem på linje. Som att förbättra hopptekniken genom att bromsa lite. Han springer lätt förbi det mittersta om jag vinklar det hindret för mycket. Imorgon blir han 14 månader. Med andra ord lång tid kvar innan han ska vara klar. För debuten i alla fall. Precis som med all träning blir man aldrig färdiglärd! 😉 Däremot känns det som all hinderinlärning går fort medans jag känner att jag saknar kontrollen bland hindren. Därför kommer hinderinlärningen att stå tillbaka för bara handlingsövningar i ca 2 mån. Vilket passar mig och Era perfekt! Har konstaterat att det vore bättre att anpassa Gavis träning efter Eras istället för tvärtom! Vroom, vroom över första bästa hinder! 😛