Kraften av ett framförbyte och halt hund?

Har äntligen fått lite motivation till att träna klass 1 med Gavi inför hans nydebut i Örebro nästa tisdag. På de sju tävlingarna vi hann med förra året hade han problem med slalom. Därför borde jag lägga lite krut på just slalom under kommande vecka men de flesta slalom vi kört hittills har han bara gått ur ett fåtal gånger, när han blivit stressad av att jag lämnat honom för långt eller blindbytt för tidigt framför honom. Ingångarna är det i stort sett bara de som är rakt på och några få vänsteringångar som ställer till problem. Under gårdagens träningspass i Tranås provade jag bakombyte, varav ett var att runda hela slalomet, istället för att diskret byta sida, vilket han fixade utan problem. Fokuserar jag på att jag har en klass 1-hund, som inte är som Era var, så löser vi nog slalomet bättre nu än i höstas.

Det jag behöver tänka på är just detta med att springa klass 1-hund. Gavi är inte lika mjuk och följsam som Era var utan han är en typisk nybörjarhund som lätt flyter ut i de raka svängarna. Men eftersom han är snabb vänder han på en femöring och att tajma dessa blindbyten som jag föredrar att göra, är himla svårt. Och då kommer vi till rubriken – kraften av ett framförbyte. Gavi svarar så mycket bättre på ett framförbyte än ett blindbyte just nu. I alla fall i svängar. Men det är svårt att tänka om. Blindbyten sitter i kroppen på mig och känns så mycket mer naturligt att när jag går banvandring så väljer jag det först. På tävling har man dock bara ett försök så jag måste övertala mig själv att ändra på mig. I alla fall tills blindbyten i svängar blivit mer tillförlitliga! Dessutom tycker jag att jag gör så dåliga framförbyten. Men ett korrekt framförbyte är himla effektivt!

Nu längtar jag så att jag håller på att förgås av längtan! 11 officiella lopp plus några inofficiella cuplopp väntar under maj. Dock kan allt vara i riskzonen! Gavi hoppade på tre ben mitt i natten för någon vecka sedan. Sedan dess har jag vid ett fåtal tillfällen sett honom halta ett par steg när han rest sig upp från vila. Han vilade fredag till söndag men jag såg honom halta på kvällen igår. Inget när han hoppade ut från bilen efter träningen och inget än så länge idag. Jag har aldrig haft en halt hund och att det är Gavi som råkar ut för det gör mig nervös. Han sover med ett ben invikt under sig ibland men då han är 2 år och aldrig haft ett sovande ben tidigare tvivlar jag på att det är därför. Han får nog vila ett par dagar så får vi se till helgen om han blivit bättre och om han blir värre efter ett träningspass. Känns som att jag helst vill boka in ett besök hos en fysioterapeut redan idag men lite is i magen tror jag på. Jag själv är väldigt öm i kroppen numera varje gång när jag vilat. Det där med att öka träningen successivt är svårt att lyckas med . . .

Annonser

Linköpingsträning inför landslagsuttagningen.

https://pompilio.wordpress.com/2013/08/09/tams-trj/#jp-carousel-7505

Idag spenderade vi förmiddagen i Linköping för att träna ihop med Johanna och Meija. Eftersom vi båda ska åka till landslagsuttagningen i agility nu i maj, kände vi för att prova en bana som den ungerska domaren Tamás Tráj har ritat, då han ska döma på LLU. Vi valde en kl. 3-hoppbana som såg rolig och fartig ut. Och banan var precis så rolig som vi hoppats på! Sen blir väl banor aldrig korrekta till 100 % när man bygger men vi lyckades nog ganska bra även om jag inte går så pass rakt som jag skulle vilja när jag stegar. 😛 Jag började köra med Era och förutom att han får två onödiga svängar då han tolkar mig fel så löste han banan fint. Att jag slarvar på slutet är inte hans fel. 😀 Andra varvet var enda rundan där bommarna föll. Det syns inte på filmen men vi provar en ny variant i starten som han tyckte kändes obekväm, därför river han där. Men jag kan inte se anledningen till de nästkommande rivningarna under samma varv. Ändå känns det underbart att springa med Era. Jag hoppas så innerligt att det fortsätter kännas bra i Tranås i helgen!

Klass 1-hunden fick även han prova banan. Man hör tydligt skillnaden mellan att köra Era och Gavi på filmerna. Och det är klart – det ska vara skillnad just nu. Gavi är inte färdig på långa vägar. Det finns många enkla och svåra situationer som han inte löser och i dagsläget har jag inte riktigt koll på vad det är vi har tränat eller inte. Inför hans säsongstart nu i början av maj bör vi ha listat ut det. Han kan helt klart en hel del svåra saker då det är svårt att låta bli att träna samma kombinationer med Gavi som med Era. Fast i kortare sekvenser. Jag är alldeles för lat för att bygga om till klass 1 efter att ha kört klass 3! Turligt känns det inte som att Era behöver så mycket mer träning i handlingen så jag kommer att fokusera på att bygga upp hans muskler istället för att springa banor. Det borde få mig att ägna mig lite åt klass 1-övningar. Det bästa med Gavi är för tillfället att han inte river lika mycket som Era gjort/gör. Det finns solklara förklaringar till varför Gavi river och alla känns som att de går att lösa. Vilket många av Eras rivningar inte gjort/gör. Efter att provat banan ett par varv delade jag upp banan och jobbade på de bitar Gavi hade svårt för och han löser det mesta när jag bryter ner det. Det blir skillnad när vi springer banor då jag hela tiden behöver vara i rörelse för att hinna till nästa situation. Överlag känns det fantastiskt att springa med Gavi! Jag drömmer mig bort till tiden då alla pusselbitar i vår handling passar ihop och det ryser i hela kroppen. Han är må hända inte lika mjuk som Era alltid varit utan mer explosiv när han väl känner igen situationen. Det kommer att bli underbart spännande att se hur han har utvecklats till i höst!

Självklart passade vi även på att träna RC. Av 12 skick missar han på 3. Den första är en träff men så hög att den nästan inte räknas. Jag tycker det är intressant att så fort jag vänder och kör balansen åt andra hållet så fungerar det sämre där. Varför är det så? Han har alltid ett håll som är sämre än det andra om jag väljer att köra båda under samma pass. Dock känns RC ganska stabilt just nu. Frågan är hur bra det kommer att gå på tävling? Vågar knappt hoppas på att det kommer att gå lika bra som hemma. Gissar på att ha en känslomässig RC-bergochdalbana under maj månad . . .

Sparar hoppet om SM till allra sista tävlingen.

Är just nu på väg hem från Eslöv där laget försökte ta sin sista SM-pinne. Trots satsningen med att gå upp kl 3 för att åka ner till Skåne och springa fyra lopp, gick det inte vägen. Det var inga direkt enkla banor och det krävdes att man rörde på sig. Sådana som vi visserligen trivs med och som fortsatte ge oss bra uppvärmning inför nästa viktiga helg i Tranås, då jag och Era har 3 SM-pinnar att plocka på 6 lopp. Teoretiskt möjligt – men inte särskilt realistisk. Däremot brukar vi göra nollor i samma veva så självklart hoppas jag att dessa kommer nästa helg! 

Era gick lika fint idag som förra helgen men betydligt sämre starter då han taggade mer på att andra sprang på plan än han kunde göra i  Askersunds ridhus. En slarvig slalomingång i agA efter att han lyckas med att svänga tillbaka bort ifrån mig, vilket gjorde att jag tog om hindret då laget redan var diskat. En rivning i hoppA och två förbaskade kontaktfält i agB. Sista loppet för dagen drar vi ett sträck över min insats. Det loppet borde vi inte ha kört bort oss i även om laget redan var diskat. Vikten av att fortsätta jobba ända tills man passerat sista hindret är en kunskap som ska sitta i ryggmärgen . . .

Det här var vår sista tävling med three&one. Vi har haft det riktigt skoj i år med Rebecca och Lakrits, Pernilla och Mio plus Carina och Pondus! Synd bara att vi inte kunde avsluta med att ta oss till SM. Jag vill så gärna tävla på hemmaplan i juni!!! Det allra tråkigaste är att det inte kommer att bli något lagtävlande den kommande kvalperioden. Jag vill helst tävla lag med både Era och Gavi och då helst i samma. Eventuellt kommer vi att smygstarta ett lag men det blir i sådant fall ingen satsning mot SM med det laget. Visserligen skulle jag vilja satsa mot SM även nästa period. Gavi är fortfarande grön men de flesta banorna både i Kumla och idag är jag helt övertygad om att han skulle klara minst lika bra som Era. Men att tävla lag handlar om att ge hunden så många fler erfarenheter än att springa bana! Det är mer skrik och panik, mycket nerver och en fasligt mycket mer taggande! Helt klar en nyttig erfarenhet om man siktar på mer än SM.

Måste man köpa en Treat&Train för att lyckas med RC???

I söndags stannade vi kvar i Kumla för att träna en sväng ihop med Emma och Rebecca på måndagen. Jag tog med mig killarna och Hejja en stund innan för att gå en sväng och se till att bygga färdigt en bana. Dessutom var tanken att hinna träna RC på Kumlas balans med Gavi. Att gå med tre bc känns så rätt! Även om jag är supersugen på en ny hund så blir jag illa tvungen att hålla mig till bara två tävlingshundar ett tag framöver. Det är så mycket annat vi måste investera i för att få det som jag vill med fåren. Sedan har vi ju andra planer att genomföra framöver så hur mycket det än drar i hundköpartarmen är det bara att ihärdigt ignorera. Tänk att det ska vara så svårt!

Förra gången vi besökte Kumla i höstas så gick det bra med att träna RC på deras balans. Gavi låg på sina stabila 70 %. Inte denna gång. Själv upplevde jag att upp- och nedfarten var lite ostabil vilket kan ha påverkat. De pass vi hittills hunnit köra sedan jag drog igång med agilityträningen igen, har skett i Tranås, Linköping och på hemmaplan. Och de har känts trygga och givit mig stöd i att våga fortsätta med RC. Men Gavi gillade inte balansen i Kumla denna gång. Så pass att jag kände lusten att beställa en Treat&Train (fd Manners Minder). I ett svagt ögonblick kändes det som att man bara kan få säkra RC om man tränar med Treat&Train-maskinen. Turligt nog är de dyra så jag tänkte att jag väntar med att beställa. Tills lönen kommer och jag fyller så att jag kan motivera köpet. En present till mig själv för ca 1600 kr som antagligen ger stabilare RC – nog är det ok?

Dagens pass på vår egna balans återställde dock tron på att vi löser det här. Utan godisautomat! Vi behöver bara mer träning på olika balanser och olika situationer! Nu gäller det att behålla denna tro och ge mig ut på träningsturné. För det går att få 100 % med en boll. Om det går på vår balans här hemma går det att få det överallt. Frågan är var, hur och när jag ska kunna ge mig ut på träningsturné?

Kumla

Hemma

Teambyggande tävlingshelg

  

Det är lyx att få ta det lugnt denna måndag. Att ligga på en madrass i Emmas och Andreas vardagsrum med två hundar som inte får plats på madrassen bredvid sin matte, men som gör allt för att lyckas. Det är ett långsamt uppvaknande. Precis vad Era och jag behövde efter denna helg. En helt underbar helg (som inte tar slut förens ikväll) men ack så krävande. Känslan som slår allt i helgen är känslan av att vi var ett team på banan. För en gångs skull har vi lyckats hålla samma energinivå från start till slut. Jag hoppas den känslan håller i sig hela året!

  

Helgens förhoppning och mål var dock att ta lagets sista två, valfria, SM-pinnar på 4 lopp för att slippa åka till Eslöv nästa söndag med tre hundar, och försöka samma sak. Eftersom det var för laget så var det ingen tvekan för mig att köra 4 lopp med Era trots att han är så otränad. Däremot var jag tveksam till lördagens 4 klass 3-lopp. Vi var anmälda till alla 4 så tanken var att känna igenom och kolla Era noga för att se hur mycket han borde gå för att även hålla till söndagen. Även om Era är trött idag så känns han fortfarande bra i kroppen. Han är nog mör som jag men han är inte lika stel då han har fått betydligt mer behandling än jag. Dessutom får jag tacka domarna för att de inte hade höga hinder på någon av banorna vilket också gjorde sitt! Med andra ord fick Era köra alla 8 lopp i helgen.

Och vilken hund jag har! Är så himla nöjd trots uteblivet mål! I agilityklasserna har han gått så himla bra tack vara att det inte var några springbanor som hoppklasserna. Agilityklasserna passade oss som handen i handsken kan man nog påstå och det enda loppet som vi diskade oss i berodde på att jag av någon anledning bytte handlingsplan vid nr 14 och därmed visade på fel hinder. Rätt av hund – fel av förare. Tyvärr kan man ju få andra fel än att lyckas ta sig runt banan. Som en 5:a på gungan eller balansen och en rivning. 5-felsträsket glömmer vi bort för stunden . . . Tiderna har i agklassen varit över förväntan och i det 7:e loppet slog han till och fick oväntat bäst tid!

Hoppbanorna har varit flytiga och riktiga springbanor. Egentligen diskade vi oss bara i ett hopplopp där jag ändrade handlingen innan jag gick in på banan, men som jag hade för dåligt med tålamod att lyckas genomföra. Återigen gjorde hunden det matte visade. Andra disken på pappret skedde vid sista hindret då jag ramlade ett par hinder innan och skrapade knäet, skadade handleden och fick en lättare sträckning i nacken (vilket jag inte kände förens långt efter loppet). Era var den som överlevde den krocken bäst och fortsatte ända fram till sista hindret utan mig, men där vi skippade sista. Helgens första hopplopp nollade vi på pappret men rev ett hinder i verkligheten. Tack och lov var den banan springig så Era orkade inte jobba i svängarna utan flöt ut mycket och hamnade därför långt ner i resultatlistan (bortskämd som man är vid vinster om vi nollar) och därmed undvek att ta sitt championat. Hur pinsamt hade inte det varit??? Helgens enda riktiga nolla kom i helgens sista lopp – det 8:e, som var en tunneltokig bana. Ett roligt avslut på en fantastisk teambyggande helg! 

Lagets mål uppfylldes inte men Era och jag har med oss 2 SM-pinnar från helgen, 1 individuell i hopp och 1 i agilityklass med laget. Det innebär att vägen till SM fortfarande kan tas men att det blir lite svårare. 1 pinne kvar med laget att försöka ta i Eslöv nästa helg och 3 pinnar för mig att ta i Tranås om två helger. Det är fullt möjligt om det vill sig väl. Bara till att hålla tummarna hårt!!!

Helgens största bedrift har varit Eras starter. Han har varit lugnare än tidigare säsongsstarter och startproceduren jag tränade in under hela förra året (som hittills bara fungerar på träning) kunde användas i alla 8 lopp! Han klarar än så länge inte av att backa bort ifrån starten när jag lämnat honom men oj, oj, så duktig han var. Inte nog med att han klarade av att ligga lös med leksak under tiden som jag tränade Gavi i Linköping i torsdags – under tiden som de andra tränade på banan vi byggt precis bredvid – utan nu även detta!!! Det kanske är magiskt att fylla 5? Kan denna känsla av lugn och säkerhet verkligen hålla i sig?

Säsongsstart i Kumla!

  

Imorgon bär det av till Askersund för att tävla på Kumla BKs apriltävling. För oss blir det årets första tävling. Men vi har en hel del lopp att springa under april och maj – 33 lopp om allt blir som planerat! 

Morgondagens klass 3-tävling kommer inte att vara en jakt på de där sista SM-pinnarna. Med tanke på hur jag mått de senaste månaderna är det bara ett stort steg att åka iväg på tävling. Däremot hoppas jag lite mer på söndagens lagtävling! Vi vill så gärna få uppleva ett lag-SM igen!!! Håll tummarna!

Mest av allt är jag glad över att bara orka träna. För ungefär två månader sedan var mitt huvud helt blankt när jag tvingade mig att tänka på agility. Men den senaste månaden har viljan att göra det jag älskar mest av allt infunnit sig och som jag märkt de senaste veckorna, så har varken jag eller hundarna glömt bort hur man kör. Igår gjorde vi ett oplanerat besök till Linköpings BK för att träna och delta på SM-möte, och då provade vi att springa första riktiga banan (minus de två sista hindren) sedan november. En klass 3-bana. Och även om jag valde att träna på sådant vi inte kan tillräckligt bra, lyckades vi med allt annat i banan. Sista försöket med Era bytte jag till tävlingshandling och då satte han även de 3 hindren korrekt. Gavis sista försök var helt magiskt (med tanke på hur grön den hunden egentligen är) och det blev bara fel när kroppen till slut sa ifrån vid nr 16. Efter ett antal varv med båda hundarna! När det kommer till agility är det konstigt att jag kan springa så mycket på bara adrenalin! 

Låt agilitysäsongen börja!!!

P.S. Vill man veta hur jag tänkt mig att större delen av säsongen ska se ut finns det uppdaterat i Kalendern.