Magisk agilitydag

Nyss varit på Vetlanda BK där jag och killarna sprang varsitt lopp i cupen vi har här i Småland. Ikväll stod ett agilitylopp på tur. Dock med enbart balansen men desto fler tunnlar. Det är tur att det bara kostar 20 kr för Azlan gör allt annat än det jag ber honom om. Tror att det är för sent för honom att köra på kvällen! 😁 Era skippade balansens nedfart men lyckades bli 2:a efter enda nollan. Gavi den rackaren gjorde ett mycket bättre lopp än Era men fick fel vinkel över nr 17 och såg därför tunneln under balansen istället för balansen. Tredje försöket lyckades jag vinkla upp honom för att se balansen. Åh vilken balans han gjorde!!! 👏 Eftersom vi var nästsista hunden tog jag och körde om lite hinder och sedan balansen. Hela 4 gånger satte han djupa fina träffar!!! Yeah säger jag! Magiskt var det! 😍
Som om inte det var tillräckligt har vi tränat ihop med Pernilla och Mio idag. Det var inga direkt svåra banor, en öppen hopp och en hopp 3:a, men det var bra linjer att träna på. Och även om det är lite småsaker att träna med Gavi och fräscha upp för Era så blir jag helt lyrisk över att springa banor med dem. Att ha två hundar som Era och Gavi gör verkligen att agility känns enkelt och superroligt! 😄 Gavi har dessutom så mycket mer att ge än han gör just nu. Hans fart är inget jag kommer att jobba med utan jag vet att han kommer att ha ökat farten om något år när han får mer rutin på att springa banor. Både kl 1, 2 och 3. Springbanor som tekniska. Just nu vill jag bara springa mer agility. Träna mer. Tävla mer. Med mina härliga bc-killar! Tyvärr måste man även göra något annat viktigt – vila. Kanske borde skaffa en hund till??? 😝

Annonser

Klass 1 i Söderköping

Tröstar oss med glass på Smultronstället!

Idag känner jag mig lite less efter dagens tävling. Det var för många missar som inte borde hända. Jag har hela tiden misstänkt att Gavi behöver mer rutin på att tävla trots att han är lugnare än Era runt banan och just nu även på banan. Han tänker så det knakar. Han försöker verkligen göra rätt. Och om det blir fel så noterar han det och försöker knäcka nöten. Han bryr sig en hel del om vad jag gör. Hela tiden. Och jag har för vana att utmana när det väl blivit fel. Vilket inte alltid lyckas. Men jag hoppas att det ger resultat för framtiden.
Vilka missar gjorde vi idag? I första loppet (ho1a) blev det en fel tunnelingång, och därför lite strul efter, och ett missförstått bakombyte på sista hindret. Irriterar mig över att jag missade ett hopphinder i början av banan när jag går banvandringen. Tyckte jag följde med strömmen! 😜 

Andra loppet (ag1a) hade jag att välja på att köra ett bakombyte från balansen eller att köra bytet innan och ge samma vinkel på skicket som vi tränat på i veckan. Och missat. Gissa vilket jag valde? Japp, snyggt bakombyte efter balansen in i en tunnel. Hade visserligen önskat baktassar på kf men han var där med ena framtassen, och han hamnade rätt efter. Dessvärre glömde jag bort att ge kommandot för bakombyte innan slalom vilket får Gavi att flyta ut lite och missa slalomingången. 

Tredje loppet (hopp1b) var resultatmässigt det bästa eftersom han kom 4:a. Men en onödig rivning för att han gick tajt på hindret och för att jag är sen med svängsignalen i framförbytet. Irriterande! 😳 Hoppet om att i alla fall få ett nollat lopp sket sig på nr 5 i sista loppet (ag1b) då han blir störd av min svängsignal och river. Eftersom vi redan hade fel utmanade jag honom i slalom och det gick inte hem. Sedan bara sprang vi resten av banan. Nästan fort. 😁 
Dagens noteringar:

– var noga i starterna för Gavi börjar bli mer taggad på att tävla!

– ge mer stöd vid hopphinder efter tunnel och slalom.

– gungan behöver vi definitivt öka tempot på!

– njut av att veta att när alla pusselbitar väl hamnar på plats kommer det bara att rassla till med nollor. 

– det kommer inte ta lika lång tid att klassa upp Gavi så som det gjorde med Era så försök uppskatta klass 1!

– glöm inte bort solskyddsfaktor! Vårsolen ger färg . . . 👹

Med andan i halsen.

Ja, för det första körde vi en bana idag som redan efter ett varv fick mig att kippa efter luft (Birgitta Hermansson är den skyldige 😜). De där inaktiva månaderna skadade inte bara hundarnas fysik. Hittills har det inte varit några problem att träna två hundar. Gissningsvis har det varit alldeles för mycket skicka och stick på våra tidigare träningar. 😚 För det andra fick Era prova att träna lite mer. Förra gången markerade han efter vilan men de senaste dagarnas targetträning har fungerat bra. Vila varannan dag och bara kortkort träning har varit hans motto sedan förra veckan. Vågar knappt kolla resultatet när jag kommer hem ikväll. 🙈 

Håller just nu på att hamna i min andra RC-depp. Gavi har varit relativ stabil men ända sedan vi bytte plan har det varierat mellan fullkomligt strålande pass med djupa träffar och som dagens höga, jämfota, och missar. Hur länge ska man hålla på innan man ger upp? 

Som tur var körde vi även bana idag! Och tänk vad det går framåt med självständigheten! Jag blir så sugen på att springa mer med Gavi. Hela tiden! Han är inte dom Era och kräver att jag utvecklas tillsammans med honom. Jag måste vara rappare och mer offensiv än med Era!!! 😄 Älskar agility!!! (Ja, om man bortser från balansen. Båda hundarna! 😝)

Positiv dag!

ja, ni kan gissa hur glada fåren är över att ha blivit flyttade till en hage med gräs! Höbalen de fick imorse tillsammans med pelletsen hade de inte ens rört när jag och pappa hämtade fåren kl 13. 😯 Och vilken smidig flytt det blev! Pappa hade med sig en släpkärra som fåren bara tvekade en kort stund innan första tog språnget upp på rampen. Vips så var alla inne! När vi kom fram stod fåren lugnt kvar i kärran och mumsade hö medan de sista sakerna förbereddes. Hästarna och fåren nosade lite på varandra och var väl lite fundersamma men brydde sig inte nämnvärt. Värre var det för hundarna som undrade om hästarna gick att valla eller inte när fåren kom ut i hagen. Innan var de dock övertygade om att det inte gick! 😁 Så himla glad över att fåren nu får smaskigt gräs att äta fram tills jag fixat med sommarhagen! Men ångesten jag har över att inte få träna är stor. Dock är ångesten över att inte ha ytorna jag vill ha för att kunna träna det vi behöver ännu större . . .

 

Fåren stiftade ny bekantskap idag.
  
Fåren kunde inte ha brytt sig mindre om något nu när de fått saftigt gräs att äta.
   
Aningens olik förståelse för ”ligg och vänta på kommando”.
  
Det kunde ha blivit bra med lite sammarbete!

Förutom att fåren fått komma ut på grönbete och därmed förgyllde deras dag (ja, även min)  så började vi dagen med positiva nyheter i Vetlanda. Vi besökte nämligen Maria Melakari på Brainpools för att känna igenom bc-killarna. Ibland är det lättare att få en reaktion hos hunden om någon annan klämmer och Maria är dessutom utbildad för att göra just det. Själv har jag haft övertygelsen att Era bara är öm på vänster sida och mycket riktigt reagerade han i den muskeln som sitter över bogen. Klantigt har jag fokuserat att köra med novafonen lägre än jag borde. När jag tänker på hur otränad Era är och hur många lopp han ändå kört har jag efter han började markera, blivit orolig för höfterna. Men han kändes bra där! 👍 Ömheten han har i muskeln behöver inte innebära vila utan med behandling och ett avvägande av aktivering kan Era få träna. Särskilt uppbyggande träning men även agility. Ser väldigt positivt ut inför nästa helgs tävling i Karlskoga! 😄

Gavi klämdes det också på och det enda ”felet” på honom är att han är något kort och stel i musklerna som sitter på baksidan av bakbenen. Men det fixar vi med lite stretching. Som jag misstänkte är hundarna ändå ok. Betydligt sämre är det med matte. Häromdagen skrek jag till när Gavi kom åt min ena fot vid läggdags. Hälsporre eller något annat? Det får bli att låna novafonen. 😚

Skrämmande påhitt!

 

Just nu pirrar det lite i magen när jag tänker på vad jag gjort ikväll. Jag brukar vara ganska modig när det kommer till att prova något nytt, men att anmäla mig till min första vallhundstävling är mer än lagom skrämmande. När Era och jag gjorde vallhundsprovet kunde jag inte ha några krav på varken honom eller mig. Även om att tävla IK1 kommer att vara nytt för mig känner jag mig tillräckligt väl för att inse att jag kommer att ha krav på min prestation ända fram till delningen. Och det får jag inte ha! 

När vi var i Kumla igår och vallade med båda hundarna skötte de sig så bra att jag blev sugen på att anmäla både Era och Gavi till IK1:orna på Öland i juli. Eftersom man i vallvärlden inte garanteras plats oavsett när man anmäler, så skulle jag öka mina chanser i lottningen om jag anmälde båda. Men jag tror ärligt inte att Era och jag skulle klara av att lösa en tävling ihop. Inte just nu. Kanske när jag fått mer kött på benen. Han må ha utvecklats en hel del sedan vi skaffade egna får, trots att vi inte vallade i vintras, för han parerade fåren så himla bra igår och skötte fråndrivningen betydligt längre sträcka än han gjort tidigare. Men anledningen till att jag inte kan tävla honom är att så fort jag lägger tryck på honom och jag blir stressad så tänker han balans mot mig. Han är hopplös på att ta en korrigering och sen börja lyssna på mig. Där är Gavi och han som natt och dag. Gavi tar åt sig av en korrigering, gör om och gör rätt. Med tanke på att precis vad som helst kan hända när man har den tredje parten fåren inblandad, känns det tryggare att ge sig ut på tävlingsarenan med enbart Gavi. Annars skulle jag nog aldrig våga ta steget som jag nu gjort kväll. Anmälan är skickad och betald – IK1 här kommer vi!

Inget SM. Och inte heller LLU.

Att jag missade SM både med laget och individuellt har jag i alls fall nämnt på FB. Agility-SM 2015 hade inte varit mitt mål under kvalperioden om det inte vore för faktan att SM i år går på hemmaplan. Nu flyttade vi upp i agilityklassen lite senare och så försvann hela jan-mars på grund av att jag var/är sjuk, så det är inte konstigt att det inte gick vägen. Därför har jag sett fram emot att få åka på landslagsuttagningen. Väldigt mycket! Vi är visserligen alldeles för ojämna fortfarande för att ha en chans men åh, vad jag hade velat vara där nu i helgen. Springa banorna, insupa atmosfären och precis som förra året – sätta bra nästan lopp! Ja, några nollor hade jag sett fram emot också. 😉 

Hade jag kunnat träna hund istället för att vila båda, skulle inte FB vara näst intill förbjuden i helgen. Jag kommer att gråta blod i helgen oavsett om jag vet om att det är rätt att stanna hemma! 😢 Dessutom visade sig Gavis mystiska hälta en kortis igår när han vilat efter träningen. Eftersom båda markerar med samma ben borde slutledningen vara att jag tränat ensidigt sedan vi flyttade agilityplanen. Dessutom kan det vara så att vi har varit mer aktiva under de två senaste veckorna och försökt hinna med både vallning och agility. När de ännu är så otränade har det säkert blivit för mycket, för fort. Gavi ska visserligen få valla på söndag men Era får fortsätta vila ett tag så att hans mer ordentliga hälta försvinner. De är inbokade för en fyskoll nästa vecka men det enda jag känner är att Era är lite större på vänster sida. Vilket kan bero på olika anledningar. Men han känns inte öm eller stel någonstans. Gavi känns helt normal. Har ändå kört med novafonen på båda killarna över vänster frambens muskulatur (är så himla dålig på hundars anatomi 😳) för att öka chansen att de båda ska bli helt bra. Gavi har ännu inte lärt sig att uppskatta novafonen men Era somnar kvickt! 😘 

Det absolut bästa med att skriva och stryka sig var att jag insåg att nästa år – ja, nästa år kanske jag inte missar LLU oavsett om Era haltar eller inte. Gavi kan följa med!!! Vi måste bara nolla 4 lopp innan anmälningstiden går ut nästa år någon gång i mars! Det fixar han! Tänk vad bättre det genast kändes. 😄😄😄 

  

Gavi – the fluff border collie

Imorgon, äntligen, är det dags att tävla Gavi!!! Det är 6 månader sedan sist!!! Jag har absolut ingen aning om hur det kommer att gå med någonting. Eller förhoppningar. Balansen har varit fin under ett längre tag och det var bara i Kumla som det gick dåligt. Men nu flyttade jag agilityplanen till fotbollsplanen som är på motsatt sida grusvägen och vinterns träningsplan. Sedan dess har lyckandeprocenten sjunkit! Jag misstänker att det är för att hans förväntning har ändrats och så har farten gjort. Ytan är mindre och det ser ut som att han inte siktar tillräckligt mycket framåt med fart utan är medveten om att det tar slut eller att han ska svänga direkt. Det ger höga träffar med jämfota bakben. Inte alls så man vill att träffarna ska se dagarna innan tävling. Därför känner jag mig osäker på om han kommer att göra rätt på balansen imorgon. Eller gungan. Eller slalom. Eller om han kommer att springa förbi ett hinder för att han flyter ut för mycket. Det här med klass 1 är knepigt. Allt kan hända!!! Hade mycket hellre sprungit en kl 3-bana med honom . . . 😄

Gavi och jag har i alla fall försökt träna bort lite av mattes nerver i regnet nu imorse. Älskade hunden satt fint i starterna, gjorde serpentiner åt alla håll och kanter, flög bara gungan vid första försöket, satte alla slalom, fram-kommandon och kändes ok på balansen. Det enda jag kommer att träna på imorgon innan kvällstävlingen är ett par skick på balansen med sikte på att få honom att öka hastigheten. Sen så är jag nog så redo som jag kan vara! Gavi behöver nog mindre förberedelser. 😉 

Gavi satsar ju alltid till 100 % – oavsett vad vi gör. Därför hänger hans tunga alltid mer än normalt och han blir flämtig för nästan inget. Hans päls hjälper ju inte heller till. Nu under vintern har Gavi breddat sig och blivit mer manlig. Framförallt runt bringan. Men hans päls har också förvandlats ännu mer till ett fluff än tidigare så han ser betydligt större ut än han är. Det hjälper inte att borsta med vanlig borste. Därför har jag skickat efter en Furminator för att ta upp kampen om att minska fluffet. Jag hoppas att det lägger sig ner lite i alla fall! 😄
   

Halskrage och ländtäcke av fluffpäls
  
Ordentliga byxor bak är bra att ha!
  
Helt normal framifrån. Nästan i alla fall!